Den offentliga marknaden, kommunala myndigheter och liknande, i hela EU handlar upp varor och tjänster för oerhörda belopp varje år. Bara i Sverige uppskattas den offentliga upphandlingen ligga omkring 400-500 miljarder kronor per år.Denna handel regleras b la med hjälp av Lagen om offentlig upphandling (LOU) och gäller för hela EU/EES och bygger på EG-direktiv.
LOU reglerar i detalj hur kommuner och andra organisationer som finansieras med allmänna medel ska agera när de köper varor, tjänster och entreprenader.
Den offentliga upphandlingen är indelad i två olika sektorer:
- Klassiska sektorn, upphandling inom den klassiska sektorn
- Försörjnings sektorn, upphandling inom områdena vatten, enerig, transporter och posttjänster.
Det finns fem grundläggande principer som lagen om offentlig upphandling bygger på.
- Icke diskriminering - det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera leverantörer främst på grund av nationalitet men får inte heller ge ett lokalt företag företräde med anledning av dess geografiska läge.
- Likabehandling - alla leverantörer ska behandlas lika och ges lika förutsättningar. Exempel att alla måste få samma information och vid samma tillfälle.
- Transparens - skyldighet för den upphandlande myndigheten att skapa öppenhet, att lämna information om upphandlingen och det praktiska tillvägagångssättet vid denna. Förfrågningsunderlaget måste vara klart och tydligt och innehålla samtliga krav på det som ska upphandlas.
- Proportionalitetsprincipen - kraven på leverantören och kraven i kravspecifikationen måste ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som upphandlas. De krav som ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
- Ömsesidigt erkännande - att intyg och certifikat som har utfärdats av en medlemsstats behöriga myndigheter ska gälla också i övriga EU/EES-länder.
Läs mer om Lagen om offentlig upphandling hos Konkurrensverket
eller LOU (2007:1091)
