Val i Sverige-Så fungerar det!

Val i Sverige 

Det svenska valsystemet - Så funkar det!

Innehållsförteckning 
1.  Val och folkomröstningar
2.  Rösträtt, röstlängd och valbarhet
3.  Valmyndigheter
4.  Valdistrikt och lokaler
5.  Valkretsar och mandat
6.  Partier och valsedlar
7.  Röstning
8.  Rösta på parti och person
9.  Rösträkning på valnatten
10. Slutlig rösträkning
11. Mandatfördelning
12. Ledamöter och ersättare utses
13. Överklagande
14. Valdeltagande

1. Val och folkomröstningar

Allmänna val
Det finns fyra typer av allmänna val: till riksdagen, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet. Väljarna röstar på ett parti och kan samtidigt ge en av kandidaterna på valsedeln en personröst.

Valsystemet är proportionellt. Det innebär att det antal ledamöter som partierna får invalda i t.ex. riksdagen är i proportion till det antal röster som partierna fått.

Ordinarie val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige hålls tredje söndagen i september vart fjärde år.

Ordinarie val till Europaparlamentet hålls i alla medlemsstaterna i den europeiska unionen i juni vart femte år. I Sverige hålls valet alltid på en söndag.

Extra val till riksdagen genomförs om riksdagen beslutar om detta. I princip gäller samma regler som för ett ordinarie val till riksdagen. Ett extra val ska enligt regeringsformen genomföras inom tre månader från beslutet. Därför är t.ex. tider för förtidsröstning kortare vid extra val än vid ordinarie val till riksdagen.

Folkomröstningar
I Sverige finns två slag av folkomröstningar som gäller hela landet: rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i en grundlagsfråga. Det är riksdagen som beslutar om en landsomfattande folkomröstning ska genomföras. Riksdagen fattar också beslut om vilka som ska vara röstberättigade och vilka svarsalternativen ska vara.

Vid folkomröstningar för hela landet gäller i princip samma regler som vid riksdagsval om bl.a. valdistrikt och röstning inom och utom Sverige. En folkomröstning i en kommun eller ett landsting är alltid rådgivande. Det är kommunerna och landstingen som fattar beslut om sådana folkomröstningar ska genomföras.

2. Rösträtt, röstlängd och valbarhet

Rösträtt vid val till Europaparlamentet har också medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) som fyller 18 år senast på valdagen. En förutsättning är att de är folkbokförda i Sverige och att de har anmält sig till röstlängden. De får då inte rösta i någon annan medlemsstat.

Rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige har svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda inom landstinget respektive kommunen. Också unionsmedborgare och medborgare i Island och Norge har rösträtt under samma förutsättningar. Övriga utländska medborgare har rösträtt om de har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen.

Det är uppgifterna i Skatteverkets folkbokföringsregister 30 dagar före valdagen som avgör vem som har rätt att rösta och var. Det innebär att väljare bosatta i Sverige tas upp som röstberättigade i det valdistrikt där de var folkbokförda 30 dagar före valdagen.

Röstlängd
För att få rösta måste man finnas i en röstlängd.
Röstlängderna upprättas inför varje val och innehåller endast de personer som har rösträtt vid det aktuella valet. När flera val hålls samtidigt är röstlängden gemensam för alla val. En röstlängd upprättas för varje valdistrikt och används i vallokalerna.

De som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem måste skriftligen begära att uppgifterna rättas. Begäran ska ha kommit in till länsstyrelsen senast 12 dagar före valdagen.

Utvandrade svenska medborgare (utlandssvenskar) tas med i röstlängden om de utvandrat under de senaste tio åren eller om de senast 30 dagar före valdagen anmält till Skatteverket att de vill tas upp i röstlängden. Anmälan görs genom att en adressuppgift sänds in till Skatteverket. Det finns en särskild blankett för utlandssvenskar som vill anmäla sig till röstlängden.

Röstkort
Inför ett val skickar Valmyndigheten röstkort till alla röstberättigade. Röstkortet skickas till den adress som finns registrerad i Skatteverkets folkbokföringsregister. När förtidsröstningen börjar 18 dagar innan valet ska röstkorten ha nått alla väljare.
Den som tappat bort sitt röstkort kan få ett nytt hos valnämnden, länsstyrelsen eller Valmyndigheten.

Valbarhet
Den som har rösträtt är också valbar. Valbarheten grundar sig på uppgifterna i folkbokföringsregistret på valdagen. För att vara valbar i en kommun eller ett landsting måste personen vara folkbokförd där. För valbarhet till riksdagen finns det däremot inga krav på bostadsort. Man kan vara skriven var som helst inom eller utanför Sverige.

3. Valmyndigheter

Länsstyrelsen är regional valmyndighet. Länsstyrelsen beslutar om valdistrikt, svarar för den slutliga rösträkningen i alla val och fastställer resultaten vid landstings- och kommunfullmäktigvalen.

Valnämnden i varje kommun är lokal valmyndighet. Valnämnden utser röstmottagare, ser till att det finns vallokaler i kommunen, har hela ansvaret för förtidsröstningen där. Valnämnden svarar också för den preliminära räkningen av rösterna dels på valkvällen, dels på onsdagen i veckan efter valdagen. Kommunen svarar för kostnaderna för röstmottagare och vallokaler.

Valprövningsnämnden avgör beslut som överklagats. Nämnden består av sju ledamöter. Ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare och får inte samtidigt vara riksdagsledamot. Riksdagen utser ledamöterna.

4. Valdistrikt och lokaler

Länsstyrelsen beslutar om indelningen i valdistrikt på förslag av kommunfullmäktige. Senast den 1 december året före valåret ska länsstyrelsen besluta om indelningen.

Vallokaler
I varje valdistrikt finns en vallokal. I en vallokal kan de som bor i distriktet rösta på valdagen.
Valnämnden i respektive kommun bestämmer vilka lokaler som är mest lämpliga. Valnämnden utser dessutom minst fyra personer att vara röstmottagare i varje vallokal. I vallokalen måste minst tre röstmottagare vara närvarande när väljarna röstar.

Röstningslokaler
Förtidsröstningen kallades tidigare poströstning eftersom Posten AB hade ansvaret. Från och med valet 2006 har valnämnden i varje kommun det totala ansvaret för all röstning i kommunen, även förtidsröstningen. En lokal som väljare kan förtidsrösta i kallas röstningslokal. Det kan t.ex. vara kommunhuset, ett bibliotek, en skola eller ett postkontor. Valnämnden ansvarar också för att ordna röstmottagare i röstningslokalerna.
Alla val- och röstningslokaler ska vara tillgängliga för alla. Om valnämnden vill använda en lokal som inte är tillgänglig för fysiskt funktions-hindrade måste valnämnden lämna över frågan till länsstyrelsen för beslut. Valnämnden måste då kunna visa att det inte finns någon annan lokal som är lämplig.

5. Valkretsar och mandat

Val till kommunfullmäktige
Vid kommunfullmäktigval ska stora kommuner delas in i valkretsar. Kommunfullmäktige beslu-tar hur många mandat fullmäktige ska ha. Det finns bara fasta mandat. Länsstyrelsen beslutar senast den 30 april valåret om fördelningen av mandaten mellan valkretsarna

Val till Europaparlamentet
Vid val till Europaparlamentet består landet av en valkrets. Europaparlamentet har 732 fasta mandat, dvs. ledamöter. Varje medlemsland utser ett antal ledamöter efter hur stor folkmängden i landet är. Sverige utsåg 19 ledamöter vid valet år 2004 och kommer år 2009 att utse 18 ledamöter.

6. Partier och valsedlar

Registrering av partibeteckning
Ett parti kan registrera sin partibeteckning (partiets namn på valsedeln) hos Valmyndigheten och anmäla kandidater inför ett val. På det sättet skyddar partiet sin beteckning och sina valsedlar. Om någon väljare på valsedeln skriver till namn på kandidater som inte är anmälda, kommer namnen vid rösträkningen att anses som obefintliga. Reglerna har tillkommit bl.a. för att det inte ska vara möjligt att vilseleda väljarna genom att under en etablerad partibeteckning föra upp kandidater som inte har någon anknytning till partiet.
Ett parti behöver dock inte ha sin partibeteckning registrerad för att få ställa upp i ett val.
För att Valmyndigheten ska kunna registrera en partibeteckning måste anmälan stödjas av ett visst antal väljare. Beteckningen får inte vara så lik en annan registrerad partibeteckning att de kan antas bli förväxlade. Det krävs också att partiet visar att stadgar antagits och att man valt en styrelse.
Anmälan om att registrera en partibeteckning ska ha kommit in till Valmyndigheten senast den sista februari valåret för att registreringen ska gälla i valet samma år.
Om en partibeteckning registrerats för val till riksdagen, gäller registreringen också för val till landstings- och kommunfullmäktige i hela landet samt för val till Europaparlamentet. Registreras en partibeteckning för val till landstingsfullmäktige, gäller den val i det landstinget och val till kommunfullmäktige i de kommuner som finns inom landstinget. En registrering för val till Europaparlamentet gäller endast för val till Europaparlamentet.

Anmälan av kandidater
Partierna ska senast ett visst datum anmäla sina kandidater. Det är Valmyndigheten som bestämmer datum. Kandidaterna kan bara anmälas av partiets behöriga företrädare. Kandidaterna ska också skriftligen förklara att de gett partiet tillstånd att anmäla dem.
Personer som vill kandidera för ett parti i Sverige men som är medborgare i något av de andra EU-länderna ska lämna in en försäkran till Valmyndigheten att de inte kandiderar i något annat land.

Valsedlar
Valsedlarna är gula för val till riksdagen, blå för val till landstings-fullmäktige och vita för val till kommunfullmäktige och för val till Europaparlamentet. Valsedlarna ska vara lika till storlek och material.

Beställning av valsedlar
Partierna måste beställa valsedlar före en viss tidpunkt för att dessa med säkerhet ska kunna levereras senast 45 dagar före valdagen. Valsedlar kan beställas även efter den fastställda tidpunkten, men då lämnas ingen garanti om leveranstid.
De partier som vid något av de två senaste riksdagsvalen fått eller vid det kommande valet får minst en procent av rösterna i hela landet har rätt till gratis tryckning av namnvalsedlar. Den s.k. fria kvoten gratis valsedlar är tre gånger antalet röstberättigade. Vid val till landstings- och kommunfullmäktige är ett parti berättigat till fria valsedlar till samma antal som vid riksdagsval, om partiet är eller blir representerat.

Tre typer av valsedlar förekommer i valen:
Namnvalsedlar med partibeteckning och kandidatnamn som har en ruta framför varje namn där väljaren kan göra en markering (kryss). På så sätt lämnas en särskild personröst.
Partivalsedlar med partibeteckning men utan kandidatnamn. Med en sådan valsedel lägger väljaren en röst på partiet men avstår från att personrösta.
Blanka valsedlar där partinamn kan skrivas in.

Även vid valet till Europaparlamentet svarar staten på samma sätt som vid riksdagsval för motsvarande antal kostnadsfria valsedlar. Valsedlar beställs hos länsstyrelsen. Vid val till Europaparlamentet beställs de dock hos Valmyndigheten. Valmyndigheten presenterar på sin webbplats www.val.se alla valsedlar som tryckts. På valsedeln framgår om partiet har anmälda kandidater.

Utläggning av valsedlar
För de partier som fått mer än en procent av rösterna i riksdagsvalet ansvarar röstmottagarna för att partivalsedlar läggs ut i vallokalerna och röstningslokalerna. Det gäller för såväl riksdagsval som kommun- och landstingsval. Partierna måste viss tid före valet själva begära att valsedlarna ska läggas ut.
Vid val till kommun- och landstingsfullmäktige har partier som är representerade rätt att få partivalsedlar utlagda i vallokalerna och röstningslokalerna i kommunen eller landstinget.
Röstmottagarna lägger också ut blanka valsedlar för alla val på alla ställen där man kan rösta.
Namnvalsedlar får däremot partierna själva lägga ut.
Vid val till Europaparlamentet svarar staten för att namnvalsedlar läggs ut på alla ställen där man kan rösta, om partiet har endast en namnvalsedel.

7. Röstning

Valskärmar
I alla lokaler där man kan rösta ska det finnas skärmar där väljarna i avskildhet kan stoppa ner en valsedel för respektive val i valkuvert. Detta för att ingen ska se vad man röstar på. Väljaren lämnar därefter sitt/sina valkuvert till röstmottagarna. Väljaren lämnar över sina valkuvert till röstmottagarna.

Röstning i vallokal
Väljarna ska på valdagen rösta i vallokalen i det distrikt där de finns i röstlängden. Vallokaler ska som regel vara tillgängliga även för personer med fysiska funktionshinder. Om en väljare på grund av fysiskt funktionshinder ändå inte kan ta sig in i vallokalen, kan röstmottagarna hämta upp rösten utanför vallokalen.
Sedan ordföranden i valdistriktet kontrollerat att väljaren finns i röstlängden för distriktet och att en valsedel har lagts i respektive kuvert, lägger han eller hon ner valkuverten i respektive valurna. Samtidigt markeras i röstlängden att väljaren har röstat.
På valdagen kan röstningslokaler ordnas också på andra platser, t.ex. i geografiskt stora distrikt eller i distrikt där servicen av andra skäl behöver förstärkas.
Vallokaler är i regel öppna kl. 08.00 - 20.00 (vid val till Europaparlamentet till kl. 21.00). Valnämnden kan efter samråd med länsstyrelsen besluta om kortare öppettider.

Förtidsröstning inom landet
Väljare som av någon anledning inte kan rösta i sin vallokal på valdagen kan rösta i förväg i en röstningslokal var som helst i landet. En röstningslokal kan t.ex. vara kommunkontoret, ett bibliotek, en skola eller ett postkontor. Förtidsröstningen börjar 18 dagar före valdagen och pågår fram till valet. För ytterligare service till väljarna finns dessutom minst en röstningslokal i varje kommun som är öppen även på valdagen. På sjukhus och andra vårdinrättningar ordnar valnämnden röstmottagning för de väljare som vill rösta där, t.ex. patienter, personal och besökande.

Vid förtidsröstning tar röstmottagarna hand om rösterna och skickar dem i speciella fönsterkuvert till valnämnden. Den som röstar i en röstningslokal måste ha sitt röstkort med sig och kunna visa legitimation eller på annat sätt kunna styrka sin identitet.

Budröstning
Den som på grund av sjukdom, funktionshinder eller ålder inte personligen kan komma till en vallokal eller röstningslokal kan låta ett bud lämna fram rösten. Släktingar och vårdare kan vara bud. Det kan också lantbrevbärare vara. Dessutom kan kommunens valnämnd utse särskilda personer att vara bud, som kan hämta upp väljarnas röster.
Intagna på häkten eller kriminalvårdsansanstalter kan också budrösta.

Röstning på utlandsmyndigheter
Alla som är utomlands vid tiden för röstningen kan rösta på en utlandsmyndighet.
Valmyndigheten beslutar, efter förslag från Utrikesdepartementet, om vilka svenska utlandsmyndigheter som ska ha röstmottagning. Röstningen börjar 24 dagar före valdagen och pågår på vissa orter bara en kort tid. Röstningen måste avbrytas i så god tid före valet att rösterna har nått Valmyndigheten senast dagen före valdagen. Alla röster från utlandsmyndigheterna sänds till Valmyndigheten som sorterar dem och sänder dem vidare till respektive valnämnd.

Brevröstning från utlandet
De som är röstberättigade och vistas utomlands kan brevrösta från vilket land de än befinner sig i. Sjömän på fartyg i utrikes fart kan också brevrösta. Brevrösten får inte skickas tidigare än 45 dagar före valdagen och inte senare än valdagen.
Det behövs särskilt material för att kunna brevrösta. Materialet kan beställas från Valmyndigheten eller från en utlandsmyndighet.

Ångerröstning
Den som röstat i förväg (i Sverige eller från utlandet) kan ångerrösta. Då ska man rösta i vallokalen på valdagen. Rösten i vallokalen blir då godkänd och förtidsrösten förklaras ogiltig.

8. Rösta på parti och person

Om väljaren strukit över ett eller flera namn på valsedeln saknar det betydelse vid rösträkningen. Om ett parti har registrerat partibeteckning och anmält sina kandidater, kan väljaren inte heller lägga till kandidatnamn på valsedlarna. Vid rösträkningen bortses från namn som skrivits till på sådana partiers valsedlar. Det framgår längst upp på valsedeln, ovanför kandidatnamnen, om kandidaterna är anmälda.

9. Rösträkning på valnatten

När ett valdistrikt på valkvällen räknat rösterna rings resultaten in till rapportmottagare som registrerar resultaten i Valmyndighetens valdatasystem. På det sättet kan Valmyndigheten redan på valkvällen räkna fram ett preliminärt valresultat, och senare på natten räknas en preliminär mandatfördelning fram.

Samtidigt som resultaten för valdistrikten registreras in görs de direkt tillgängliga för media och allmänheten på Valmyndighetens webbplats.
När räkningen är klar läggs valsedlarna in i speciella säkerhetspåsar som förseglas och överlämnas till valnämnden. Valnämnden svarar för att rösterna från vallokalerna så snart som möjligt transporteras till länsstyrelsen.

Onsdagsräkning
Onsdagen efter valdagen räknar valnämnderna de förtidsröster som valdistrikten inte hunnit få under valdagen. Dessa är främst röster från utlandet och förtidsröster som avlagts i andra kommuner på valdagen. När valnämndernas räkning är klar transporteras även dessa röster till länsstyrelsen.

10. Slutlig rösträkning

Länsstyrelsens bedömning av valsedlar
Enbart giltiga röster får vara med och bidra till att vissa partier får konkurrera om mandaten. Därför måste länsstyrelsen fastställa vilka valsedlar som är giltiga respektive ogiltiga. Samma granskning måste göras för kandidaterna, dvs endast giltiga personröster räknas och endast giltiga kandidater kan bli valda.

Ogiltiga valsedlar
En valsedel som saknar partibeteckning (blank valsedel) räknas som en ogiltig valsedel. Detsamma gäller om en valsedel har fler än en partibeteckning eller är försedd med kännetecken som uppenbart satts dit med avsikt att identifiera väljaren. De allra flesta ogiltiga valsedlar är blanka. Om det ligger två (eller flera) valsedlar i samma kuvert och de har olika partibeteckningar blir de också ogiltiga.

Inga kandidatnamn räknas
I vissa fall ska länsstyrelsen bortse från alla kandidatnamn på valsedeln. Valsedeln är fortfarande giltig men räknas bara som en röst för partiet på samma sätt som en partivalsedel, t.ex i dessa fall:
om väljaren kryssat för två eller flera kandidater,
om personröstkrysset kan ha gjorts maskinellt,
om ordningen mellan namnen inte framgår klart,
om det ligger flera valsedlar i samma kuvert med samma partibeteckning men med olika kandidatuppsättningar eller kryss på olika kandidater,
om det för ett parti med anmälda kandidater i riksdagsvalet använts en av partiets valsedlar med kandidater som är anmälda i en annan krets.

Ett visst kandidatnamn räknas inte
Valsedeln är giltig men vid rösträkningen bortses från ett eller flera kandidatnamn på valsedeln:
om en kandidat inte är valbar (det kontrolleras mot uppgifterna i folkbokföringen på valdagen),
om ett namn skrivits till på en valsedel för ett parti som registrerat partibeteckning och anmält kandidater,
om ett kandidatnamn som inte är anmält tryckts på en valsedel för ett parti som registrerat sin partibeteckning och anmält kandidater.

Överstrukna kandidatnamn
Även om ett kandidatnamn strukits över på en valsedel räknas namnet. Strykningar påverkar alltså inte ordningen mellan kandidaterna på en valsedel.

11. Mandatfördelning

Spärrar för partier
I valsystemet finns spärrar mot småpartier. För att få delta i mandatfördelningen vid riksdagsvalet och vid valet till Europaparlamentet måste ett parti ha fått minst 4 procent av antalet röster i hela landet. Har ett parti totalt fått färre röster i riksdagsvalet, kan det ändå delta i fördelningen av de fasta mandaten i en valkrets om det där fått minst 12 procent av rösterna i valkretsen.
Vid landstingsfullmäktigevalet måste ett parti ha fått minst 3 procent av rösterna i hela landstinget för att få delta i mandatfördelningen. Vid kommunfullmäktigeval finns ingen spärr.

Mandatfördelning mellan partier
Först fördelas de fasta mandaten och sedan utjämningsmandaten.
Den beräkningsmetod som används för att fördela de fast mandaten heter "den jämkade uddatalsmetoden", se faktaruta 1 (sid 14).

Riksdagsval
När de fasta mandaten fördelats mellan partierna inom varje valkrets, summeras antalet fasta man-dat från alla valkretsar för varje parti (totalt 310 mandat). Därefter fördelas mandaten med samma metod med partiernas totala röstetal i landet som underlag. Då fördelas 349 mandat och hela landet räknas som en valkrets.
Resultaten av de båda mandatfördelningarna jämförs. Om ett parti fått fler mandat vid fördelningen med hela landet som en valkrets har partiet rätt till utjämningsmandat. Ett parti får utjämningsmandat i den valkrets där partiets jämförelsetal är störst efter fördelningen av de fasta mandaten. Om ett parti inte fått fasta mandat i alla valkretsar används partiets röstetal som jämförelsetal i de valkretsar där partiet ännu inte fått mandat, när utjämningsmandaten fördelas.

Val till landstingsfullmäktige
I landstingsfullmäktige är 9/10 av mandaten fasta mandat och 1/10 utjämningsmandat. Mandaten fördelas på samma sätt som i riksdagsvalet. Först fördelas de fasta mandaten i varje valkrets. Därefter görs en fördelning av landstingets samtliga mandat med partiernas röstetal i hela landstinget som grund. Därmed kan man bestämma vilka partier som har rätt till utjämningsmandat. Utjämningsmandaten fördelas efter samma regler som vid riksdagsvalet.

Val till kommunfullmäktige
Vid val till kommunfullmäktige är alla mandat fasta och antalet mandat för varje valkrets har tidigare fastställts av länsstyrelsen.

Val till Europaparlamentet
Vid val till Europaparlamentet är alla mandat fasta och hela landet en valkrets.

Faktaruta 1: Den jämkade uddatalsmetoden
De fasta mandaten fördelas på grundval av det antal röster som partierna fått i respektive valkrets. För de partier som får delta i mandatfördelningen i valkretsen räknas jämförelsetal fram.
Det första jämförelsetalet får man genom att varje partis röstetal delas med 1,4. Det parti som har högst jämförelsetal får det första mandatet i valkretsen. Det partiet får då ett nytt jämförelsetal genom att partiets röstetal delas med 3. Övriga partier behåller och konkurrerar med sina ursprungliga jämförelsetal tills de fått mandat. När ett parti får sitt andra mandat delas röstetalet med 5 och då får man fram nästa jämförelsetal. Vid tredje mandatet delas röstetalet med 7 o.s.v. Denna beräkning fortsätter tills alla mandat är utdelade.

12. Ledamöter och ersättare utses

Spärregler för personröster
För att bli invald på personligt röstetal måste kandidaten ha fått ett antal personröster som motsvarar minst:
8 procent av partiets röster i valkretsen i riksdagsvalet,
5 procent av partiets röster i hela landet vid valet till Europaparlamentet och
5 procent av partiets röster vid val till landstings- och kommunfullmäktige. Vid val till landstingsfullmäktige måste dock kandidaten ha fått minst 100 röster och vid val till kommunfullmäktige minst 50 röster.
Finns det fler än en kandidat som klarat spärren, tar de plats efter antalet personröster. Om flera kandidater fått lika många röster dras lott om vem av dem som ska få platsen. Kan inte alla ledamöter utses med ledning av personrösterna, fortsätter den slutliga rösträkningen i stället med den s.k. heltalsmetoden, se faktaruta 2 och exemplet här nedan.

Faktaruta 2: Heltalsmetoden
Heltalsmetoden innebär att valsedlarna ordnas i grupper med samma kandidatnamn som första namn. Man bortser från kandidater som har fått plats med hjälp av personröster.
Antalet valsedlar med en viss kandidat som första namn är den kandidatens jämförelsetal. Den kandidat som har största jämförelsetalet, d.v.s. röstetalet, får partiets första mandat. Därefter bortses från den kandidatens namn och valsedlarna sorteras om i nya grupper efter dem som nu är första namn på valsedlarna. Jämförelsetalet för kandidaterna fås nu genom att röstetalet för gruppen delas med 2.
Om partiet enbart har en lista d.v.s. samma kandidat finns som nummer ett, två, tre osv på alla valsedlar så tillsätts platserna i praktiken i listans turordning. Beräkningen görs dock ändå enligt heltalsmetoden.

Om en kandidat blir vald i flera kretsar eller för flera partier
Om en kandidat tar plats i mer än en valkrets, tar han eller hon mandatet i den valkrets där han eller hon i första hand har den största andelen personröster i förhållande till partiets röster i valkretsen (om platsen har tillsatts enligt personröstningsreglerna) eller
i andra hand har det största jämförelsetalet (om platsen tillsatts enligt heltalsmetoden).
Kandidaten ska då ersättas i den andra valkretsen.
Ersättare blir i första hand den kandidat som har den högsta andelen personröster och ännu inte tagit plats och i andra hand den första lediga kandidaten på den lista som har fått flest antal röster av de listor som gällde för den ursprungligt valde ledamoten.
Om platser i flera valkretsar blir lediga tillsätts de en efter en, efter storleken på i första hand andelen personröster och i andra hand jämförelsetalen i valkretsarna.
Om någon kandidat blir vald som ledamot för mer än ett parti, ska han eller hon tillträda en av platserna. På de andra mandaten utses på samma sätt någon annan som ledamot. Det är däremot möjligt att samtidigt vara ersättare för olika partier.

Så utses ersättare
Ersättarna utses i ordning efter det antal personröster de fått. Det förutsätter att partiets alla ledamöter har utsetts med hjälp av personröster och att det därefter fortfarande finns kandidater som har personröster över spärren.
För varje ledamot görs en sammanräkning för att utse ersättare. I första hand utses den kandidat som inte redan tagit plats men som klarat spärren för personröster.
När det inte finns fler kandidater med personröster som kan komma i fråga som ersättare, fortsätter sammanräkningen genom att endast de valsedlar som gällde för den ordinarie ledamoten när denne fick plats beaktas. Sammanräkningen görs alltid med utgångspunkt från den ursprungliga namnordningen.
Inga jämförelsetal behöver beräknas eftersom röstetalen används. Om röstetalen för två kandidater skulle vara lika stora, drar man lott om vem som ska utses till ersättare.
Samma ersättare kan utses i mer än en valkrets.

Val till riksdagen, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet
För varje ledamot utses lika många ersättare som partiet har fått mandat, dock alltid minst tre.

Val till kommunfullmäktige
Andelen ersättare får vara högst hälften av det antal platser som varje parti får i kommunen. Kommunfullmäktige bestämmer före valet hur stor andelen ska vara. Det mest vanliga är att fullmäktige beslutat att andelen ersättare ska vara hälften. Ett parti som får fyra mandat får då i normalfallet två ersättare. För partier som bara fått ett eller två mandat ska ändå två ersättare utses. När ledamöter från ett parti valts in från mer än en lista, kan antalet ersättare komma att överstiga den andel som kommunfullmäktige har bestämt.
KLART!
När alla ledamöter och ersättare är utsedda är valet klart. Valmyndigheten tar det officiella beslutet om att fastställa utgången av riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet. Respektive länsstyrelse gör motsvarande för valet till kommun- och landstingfullmäktige.

13. Överklagande

14. Valdeltagande