Vad ska du bygga eller ändra?

PBL kunskapsbanken - Boverket

Boverket har samlat sidor med vägledningar och handböcker för dig som planerar att bygga om eller ändra i en fastighet. Genom att söka i deras kunskapsbank kan du få råd och vägledning inför dina kommande åtgärder.

Läs mer hos Boverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Altan och uteplats

Behöver jag bygglov?

Ja, du kan behöva bygglov om din altan eller uteplats är närmare än 4,5 meter till allmän platsmark, det vill säga kommunens mark, eller om det ligger närmare än 4,5 till tomtgränsen och grannen inte godkänner placeringen. Du kan även behöva bygglov om byggnaden eller området är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Läs mer om altan och uteplats på Boverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fasadändring

I vissa fall krävs det bygglov för att göra en ändring av en byggnads yttre utseende. Att byta färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial kan kräva bygglov. Andra ändringar av byggnader som avsevärt påverkar deras yttre utseende kan också kräva bygglov.

Om din byggnad ligger inom detaljplanerat område kan du behöva bygglov för att ändra utseende på byggnaden genom att

  • Byta kulör på byggnaden
  • Byta fasadbeklädnad
  • Byta material på taket
  • Sätta in ett nytt fönster.

Läs mer om fasadändring på Boverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kaminer och eldstäder

Behöver jag bygglov?

Ja, du behöver bygglov för att installera en eldstad eller en kamin om byggnadens yttre utseende påverkas väsentligt av tillkommande skorsten. Om byggnadens yttre utseende inte påverkas väsentligt krävs istället en anmälan.

Om du bor utanför detaljplanerat område som även ligger utanför sammanhållen bebyggelse krävs endast en anmälan oavsett skorstenens utformning.

Exempel på bygglovspliktig installation:

  • Skorstenens höjd eller utformning i övrigt blir kraftigt dominerande.
  • Skorstenen placeras utanpå byggnaden längs med fasaden.

Läs mer om skorstenshöjd och placering av skorsten på Boverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vilka handlingar behöver bifogas min ansökan eller anmälan?

  • Planritning (skala 1:100)
    På planritningen ska du redovisa placeringen av din kamin eller eldstad.
  • Fasadritning (skala 1:100)
    På fasadritningen ska du redovisa skorstenen samt ange höjden. Om skorsten finns sedan tidigare redovisas fasad med fotografi.
  • Miljö- och typgodkännande avseende eldstad och rökkanal (prestandadeklaration). Information om högsta tillåtna värden avseende utsläpp av kolmonoxid (CO) samt lägsta tillåtna verkningsgrad.
  • Förslag till kontrollplan.

Behöver jag en kontrollansvarig?

Nej, åtgärden kräver ingen kontrollansvarig.

Hur ser processen ut för mitt ärende?

Vid installation av eldstad eller kamin som kräver bygglov tillämpas de här stegen i bygglovsprocessen: Bygglovsbeslut, Startbesked och Slutbesked. Om åtgärden exempelvis avviker från gällande detaljplan kommer även grannar att höras.

Läs mer om kaminer på Boverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Komplementbyggnad, komplementbostad och garage

Det här gäller för komplementbostadshus och komplementbyggnader

  • Du får sätta upp en eller flera fristående komplementbyggnader med en sammanlagd byggnadsarea som inte är större än 30 kvadratmeter, utvändigt mått utan bygglov.
  • Byggnaden kan antingen vara en bostad (komplementbostadshus) eller ett förråd, garage eller motsvarande (komplementbyggnad).
  • Om du ska använda byggnaden som en permanent bostad (komplementbostadshus) måste den uppfylla plan- och bygglagens krav på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga och kraven på bostadsutformning i Boverkets byggregler (BBR).
  • Den högsta höjden från mark till taknock får vara maximalt 4 meter. Byggnaden får inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter, om inte grannen tillåter det.
  • Byggnaden är ett komplement till en- eller tvåbostadshus, inte till flerbostadshus.

Handlingar som ska bifogas anmälan

  • Situationsplan (skala 1:500)
    På situationsplanen ska du rita in tillbyggnaden. Tillbyggnaden ska måttsättas samt avstånd till tomtgräns ska anges. Vid placering närmare gräns än 4,5m eller om du ska bygga ett komplementbostadshus ska situationsplanen baseras på en nybyggnadskarta. Nybyggnadskartan beställs hos kommunens kart- och mättjänst (Geoinfo).
  • Planritning (skala 1:100)
    På planritningen ska det redovisas användningsområde, möblering, väggtjocklekar samt öppningar för fönster och dörr.
  • Fasadritning (skala 1:100)
    Fasadritningen ska redovisas från samtliga väderstreck samt att man ritar in marklinjen.
  • Sektionsritning (skala 1:100)
    Sektionsritning ska visa rumshöjder och golv- och marknivåer.
  • Konstruktionsritning (skala 1:50/1:100)
    På ritningen ska det framgå en detaljerad beskrivning av konstruktionen, till exempel dimensioner och ingående material.
  • Ventilationsritning (skala 1:100)
    På ritningen ska ventilationen redovisas, till exempel hur du ventilerar byggnaden enligt BBR kap. 6.Energiberäkning. En redovisning av energianvändningen.
  • Ventilationsritning (skala 1:100, endast om detta ska installeras)
    På ritningen ska vatten och avloppsledningars dragning redovisas. OBS! Detta kan medföra en extra kostnad, kontakta VA-verket för ytterligare information.
  • En kontrollplan enligt PBL som visar vilka punkter som ska kontrolleras i bygget.

Om du ska bygga ett komplementbostadshus ska du utöver ovanstående också skicka in:

  • Energiberäkning
    Komplementbostadshusets genomsnittliga värmegenomgångskoefficient (Um-värde) ska redovisas.
  • Värmeritning (skala 1:100)
    Komplementbostadshusets uppvärmningssystem ska redovisas på en planritning.
  • Brandskyddsbeskrivning

Läs mer om komplementbyggnad på Boverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Attefallshus

Ett attefallshus är en fristående komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus som får vara max 30 m².

Friggebod

I bostadshusets omedelbara närhet får du utan bygglov sätta upp en eller flera fristående komplementbyggnader, så kallade friggebodar. Den sammanlagda byggnadsarean av alla friggebodar får inte vara större än 15 kvadratmeter.

OBS! Det krävs tillstånd enligt miljöbalken inom strandskyddsområde, det vill säga normalt inom 100 meter från hav, sjö och vattendrag.

Läs mer om bygglovsbefriade åtgärder på Boverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Marklov och trädfällning

Marklov

Inom ett område med detaljplan behöver du marklov om du vill ändra markens höjdläge avsevärt (schaktning eller fyllning som medför att höjdläget ändras med +/- 50 cm).

Handlingar som ska bifogas ansökan

  • Situationsplan (skala 1:500)
  • En kontrollplan och materialinventering
  •  

Trädfällning (marklov för trädfällning)

Det kan också krävas lov för att fälla träd på din egen mark. Kommunen har i vissa detaljplaner beslutat att marklov krävs för trädfällning för att skydda natur- och kulturhistoriskt värdefulla miljöer. I vissa detaljplaner är lovplikten villkorat med återplanteringskrav.

Detaljplanen styr om du behöver ansöka om lov

Kontrollera vad som gäller för ditt område i din detaljplan om du vill ändra på markens höjdläge eller planerar avverka träd. Du hittar gällande detaljplan här.

Handlingar som ska bifogas ansökan

  • Situationsplan (skala 1:500)
    På situationsplanen ska du rita in träden, aktuella byggnader och inventerade trädbeståndet inritade, skäl till trädfällningsbehovet samt återplanteringsförslag.
  • Fotografi
  • Eventuellt intyg från arborist
  • En kontrollplan

Läs mer om marklov på Boverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mur, plank och staket

Det krävs bygglov för att uppföra, flytta eller väsentligt ändra en mur eller ett plank. Lovplikten gäller både inom och utanför detaljplanerat område.

Från denna bygglovsplikt finns det dock vissa undantag:

  • Murar och stödmurar med en högsta höjd på 0,5 meter. Höjden mäts från markens lägsta punkt intill muren.
  • Staket som inte är helt täta med en högsta höjd på 1,2 meter. Höjden mäts från markens lägsta punkt intill staketet. Staketet får inte vara högre än 0,8 meter vid vägkorsningar och utfarter. I Sandskogen får staket inte vara högre än 0,8 meter enligt gällande detaljplan.
  • Anordna en skyddad uteplats till en- och tvåbostadshus. Planket eller muren får inte vara högre än 1,8 meter. Uteplatsen ska uppföras inom 3,6 meter från bostadshuset och placeras minst 4,5 meter från tomtgräns. Om planket eller muren placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter krävs medgivande från berörda grannar.
  • Gunnebostängsel eller liknande genomsiktliga stängsel med en högsta höjd på 1,5 meter. Inom industriområde är det tillåtet med högre stängsel.
  • Utanför ett område med detaljplan är det möjligt att i vissa fall uppföra murar och plank i omedelbar närhet av ett en- och tvåbostadshus utan bygglov. Detta undantag gäller om fastigheten ligger utanför "sammanhållen bebyggelse”. Kontakta bygglov@kavlinge.se för frågor kring sammanhållen bebyggelse.
Illustration över tre olika typer av utfarter och hur högt staket, plank eller murar får vara.

Tänk på att staket, plank och murar inte får skymma sikten vid utfarter och gatukorsningar.

Oavsett om åtgärden kräver bygglov eller inte ska du som fastighetsägare ansöka om tillstånd för staket, plank och mur:

  • inom strandskyddat område. Du kan läsa mer om detta på Kävlinge Kommuns hemsida.
  • inom område med fornlämningar. Kontakta Länsstyrelsen Skåne för mer information.
  • utanför detaljplanerat område intill statlig väg. För de flesta vägar gäller byggfritt område inom tolv meter från vägen. Vid större vägar kan det byggfria avståndet vara 30 – 50 meter. Kontakta Länsstyrelsen Skåne för mer information.

Prata alltid med din granne om du vill bygga intill fastighetsgränsen. Staket, plank och mur ska placeras inom den egna fastigheten. Detta gäller även grundkonstruktion och plint. Det krävs samtycke från din granne om du behöver beträda grannens tomt under byggtiden eller för framtida underhåll.

Utformning av staket, plank och murar

Mot gator och gångvägar beviljas höga plank restriktivt. På så sätt undviker vi att skapa en enformig, otrygg och korridorliknande gatumiljö. Insynsskydd bör i stället lösas med häckar och växtlighet.

Läs mer om murar och plank på Boverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Pergola och skärmtak

Pergola

En pergola är en konstruktion som saknar tak, eller bara har glesa överliggare eller annat som inte skyddar mot väder och vind, och som bärs upp av ben i hörnen. Pergolan används till exempel som växtstöd, där växternas bladverk efter en tid bildar ett skydd. Om du förser din pergola med någon form av tak, såsom markis eller segelduk, behöver du söka bygglov.

En pergola är dock ett byggnadsverk och ska följa bestämmelserna i plan- och bygglagstiftningen och eventuell detaljplan för området. Det är exempelvis inte nödvändigtvis så att du får uppföra en pergola på mark som ej får bebyggas, så kallad ”prickmark”, och får ej uppföras på mark där endast vissa, bestämda, byggnader får uppföras. Den ska ha god form och färg och får inte vara av så omfattande storlek att den ger ett dominerande intryck på tomten.

Skärmtak

Du får utan bygglov anordna skärmtak över uteplatser, altaner, balkonger eller entréer om skärmtaken tillsammans inte är större än 15 kvadratmeter. Skärmtaken får inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter.

Läs mer om skärmtak på Boverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Planändring

Du måste lämna in en anmälan till byggnadsnämnden om du vill göra stora förändringar av byggnadens planlösning. Detsamma gäller om den åtgärd du vill utföra innebär att byggnadens bärande delar berörs eller om du planerar att till exempel göra stora förändringar av vatten- och avloppsledningar. Du behöver inte bygglov för att ändra rumsindelningen eller göra någon annan inre ändring, till exempel lägga nytt golv eller ta bort undertak.

Pool och pooltak

Att anlägga en pool kräver i sig inget lov. Men poolen kan, beroende på hur den ser ut och är konstruerad, medföra åtgärder som kräver lov som exempelvis en markhöjning eller ett plank. Om poolen förses med ett pooltak, fast eller skjutbart, kan själva taket beroende på hur högt det är och ser ut, kräva bygglov. Innan du börjar anlägga poolen är det därför viktigt att du kontaktar bygglovsenheten för att få besked om vad som gäller. Följande gäller för en- och tvåbostadshus.

Detta kräver inte lov

  • Pool som är helt eller till största delen nedgrävd i marken.
  • Pooltak, fast eller skjutbart, lägre än 1,2 meter från befintlig marknivå.
  • Kringliggande altandäck lägre än 1,2 meter från befintlig marknivå.
  • Markarbete runt poolen som inte avsevärt förändrar markens höjdläge (max +/- 50 cm).
  • Inhägnad i form av staket/plank lägre än 1,2 meter.
  • Inhägnad i form av trådstaket oavsett höjd.

Säkerhet

Framförallt är det viktigt att poolen du anlägger är barnsäker och har ett tillräckligt skydd runtom så att ingen kan trilla i poolen.

Bestämmelser om skydd mot drunkning finns i två lagstiftningar, både i Boverkets byggregler och i ordningslagen. Dessa lagar innehåller bestämmelser om att bassänger och liknande anläggningar ska ha ordentliga säkerhetsskydd och att skyddet mot barnolycksfall särskilt ska uppmärksammas.

Tänk på

Enligt Boverkets byggregler krävs skydd mot olycksfall om vattnet är djupare än 20 cm. Lämplig skyddsanordning kan vara:

  • Ett minst 0,9 meter högt staket som barn inte kan krypa under eller klättra över. Grindar i staket bör inte kunna öppnas av barn.
  • En skyddstäckning med presenning eller skyddsnät med högst 50 mm maskvidd. Skyddstäckningen bör ha ett sådant utförande att risken för olyckor begränsas.

Läs mer om plank på Boverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets byggregler gäller endast för fasta pooler och bassänger på tomtmark. Ordningslagen däremot omfattar alla bassänger, fasta som lösa, på tomtmark och på allmän plats.

Läs mer om pool på Boverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Rivningslov

Inom detaljplanelagt område behöver du oftast rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader. Utanför områden med detaljplan eller områdesbestämmelser krävs det inte rivningslov, men vid vissa åtgärder måste du göra en anmälan istället.

Vad räknas som rivning?

Begreppet rivning innebär att du helt tar bort en byggnad, eller en del av en byggnad, med tillhörande stomme. Det räknas alltså inte som rivning om stommen står kvar, även om du tar bort byggnadens icke bärande delar både invändigt och utvändigt.

Det räknas som rivning om allt utom grunden har rivits, för att den exempelvis ska utnyttjas till en ny byggnad. Det räknas också som rivning när du tar bort endast en del av en byggnad, till exempel en veranda.

Det räknas som rivning att flytta en byggnad från en plats, till en annan. Oftast behöver du då både rivningslov på den ursprungliga platsen och bygglov på den nya platsen.

Även om du inte behöver rivningslov krävs det oftast att du gör en anmälan till byggnadsnämnden. Hör med plan- och bygglovavdelningen om du är osäker om vad som gäller just för din fastighet. Observera också att även om det inte behövs rivningslov eller anmälan enligt plan- och bygglagen, kan det krävas en anmälan eller ett tillstånd enligt någon annan lagstiftning, exempelvis miljöbalken eller kulturmiljölagen.

Handlingar som ska lämnas in

  • Situationsplan med aktuella byggnader inritade
  • Foto på byggnad som ska rivas
  • Anmälan om kontrollansvarig (vid större rivning)
  • Kontrollplan inkl. rivningsbeskrivning och materialinventering

Hur länge gäller rivningslovet?

Rivningslov upphör att gälla om arbetet inte har påbörjats inom två år eller är avslutat inom fem år efter att lovet fått laga kraft.

Läs mer om rivningslov på Boverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Solceller

Reglerna för solceller skiljer sig om fastigheten ligger utanför eller inom detaljplanerat område. Här kan du se om din fastighet ligger inom eller utanför detaljplanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Även om solcellerna inte kräver bygglov kan det krävas en anmälan. Det kan exempelvis vara om anläggningen berör byggnadens bärande konstruktion eller väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden. En bedömning måste göras i varje enskilt fall. Vill du ha hjälp att förstå om du behöver ansöka om bygglov eller om du har andra frågor om solceller så är du välkommen att kontakta oss på bygglov@kavlinge.se.

Utanför detaljplanerat område

Utanför detaljplanerat område krävs det inte bygglov för solceller. Det gäller solceller som monteras på en byggnads fasad och tak eller lägre fristående solcellsanläggningar som placeras på marken.

Högre fristående konstruktioner räknas som en byggnad (skärmtak) som kräver bygglov. Om du vill utföra en åtgärd i landskapet som påverkar naturmiljön, om det krävs ett ingrepp i en fornlämning eller om det är en särskild skyddsvärd byggnad ska du först samråda med Länsstyrelsen Skåne.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I bygglovskartan kan du se information om vad som finns på din fastighet.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Inom detaljplanerat område

Ligger din fastighet inom detaljplan krävs det bygglov för solceller om detaljplanen reglerar material eller kulör på taket, till exempel om detaljplanen säger “bostadshusen ska förses med röda takpannor”.

Om din fastighet eller bostadsområde är särskilt värdefullt ur kulturhistorisk eller miljömässig synpunkt krävs det bygglov för solceller. Områden där det krävs bygglov för solceller är Barsebäckshamn, Vikhög, Kullen, Kävlinge centrum och Kävlinge nya staden. Det kan även finnas byggnader inom andra områden i kommunen som har ett kulturhistoriskt värde.

Här kan du se vilka områden som har kulturhistoriskt värde.PDF

Om du monterar solceller som ersätter byggnadens tak- eller fasadmaterial krävs bygglov. Det kan exempelvis vara solcellspaneler som är utformade som takpannor eller fasadskivor. Om solcellerna vinklas upp över taktäckningsmaterialet krävs det bygglov.

Läs mer om solceller på Boverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Om din fastighet inte berörs av reglering av färg på tak i detaljplan, om det inte är kulturhistoriskt värdefullt, om solcellerna inte ersätter tak- och/eller fasadmaterial så behöver du inte ansöka om bygglov förusatt att solcellerna följer byggnadens form och monteras utanpå fasad eller tak.

Vilka handlingar behöver jag bifoga till min ansökan?

Vid ansökan om bygglov för solceller ska följande handlingar lämnas in:

  • En orienteringskarta som visar fastighetens placering
  • En karta som visar byggnadens tak med solcellerna inritade
  • Fasadritningar eller fotografier på byggnadens fasader
  • Bifoga gärna en produktbeskrivning

Förutom bygglov krävs det även ett startbesked för att du ska få påbörja byggnadsarbetet. För att vi ska kunna bevilja ett startbesked ska du lämna in en kontrollplan med tillhörande riskbedömning.

Här kan du se exempelritningar och exempel på kontrollplaner.

Här kan du ladda ner en tomtkartalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster över din fastighet.

Läs gärna också Råd och anvisning för solcellsanläggningar från Räddningstjänsten SydPDF.

Takkupor

Du får bygga två takkupor om en- eller tvåbostadshuset inte har någon takkupa sedan tidigare. Om det redan finns en takkupa får du bygga en till.

  • Takkuporna får ta upp högst halva takfallet och får inte innebära något ingrepp i den bärande konstruktionen. Om takkupan påverkar den bärande konstruktionen behöver du bygglov.
  • Bygglov krävs om huset/byggnaden eller det område där huset/byggnaden ligger är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
  • Om det finns ett bevarandeprogram för området kan du läsa där om huset/byggnaden eller området är särskilt värdefullt.
  • Du måste göra en anmälan och ha fått ett startbesked innan du får börja bygga samt ett slutbesked för att ta byggnadsverket i bruk.
Läs mer om takkupor på Boverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tillbyggnad

Du får bygga till en- eller tvåbostadshus med högst 15 kvadratmeters bruttoarea utan bygglov, men du behöver göra en anmälan. Det betyder att det är våningarnas sammanlagda area som får vara högst 15 kvadratmeter, om tillbyggnaden är i flera våningar.

  • Du får bara göra tillbyggnaden en gång.
  • Tillbyggnaden får inte vara högre än det befintliga husets taknock.
  • Tillbyggnaden får inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter, om inte grannen tillåter det.
  • Du behöver bygglov om huset/byggnaden eller det område där huset/byggnaden ligger är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
  • Om det finns ett bevarandeprogram för området kan du läsa där om huset/byggnaden eller området är särskilt värdefullt.
  • Tillbyggnaden är ett komplement till en- eller tvåbostadshus, inte till flerbostadshus.
  • Normalt krävs strandskyddsdispens enligt miljöbalken för byggnad inom 100 meter från hav, sjö och vattendrag. Det kan finnas utökat strandskydd upp till 300 meter.
  • Du måste göra en anmälan och ha fått ett startbesked innan du får börja bygga samt ett slutbesked för att ta byggnaden i bruk.

Handlingar som ska bifogas anmälan

  • Situationsplan (skala 1:500)
    På situationsplanen ska du rita in tillbyggnaden. Tillbyggnaden ska måttsättas samt avstånd till tomtgräns ska anges. Vid placering närmare gräns än 4,5m eller om du ska bygga ett komplementbostadshus ska situationsplanen baseras på en nybyggnadskarta. Nybyggnadskartan beställs hos kommunens kart- och mättjänst (Geoinfo).
  • Planritning (skala 1:100).
    På planritningen ska det redovisas användningsområde, möblering, väggtjocklekar samt öppningar för fönster och dörr.
  • Fasadritning (skala 1:100)
    Fasadritningen ska redovisas från samtliga väderstreck samt att man ritar in marklinjen.
  • Sektionsritning (skala 1:100)
    Sektionsritning ska visa rumshöjder och golv- och marknivåer. Om några nivåskillnader förekommer mellan tillbyggnaden och den befintliga byggnaden ska dessa också anges.
  • Konstruktionsritning (skala 1:50/1:100)
    På ritningen ska det framgå en detaljerad beskrivning av konstruktionen, till exempel dimensioner och ingående material.
  • Ventilationsritning (skala 1:100).
    På ritningen ska ventilationen redovisas, till exempel hur du ventilerar byggnaden enligt BBR kap. 6.Energiberäkning. En redovisning av energianvändningen.
  • Vatten och avloppsritning (skala 1:100, endast om detta ska installeras).
    På ritningen ska vatten och avloppsledningars dragning redovisas.
  • En kontrollplan enligt PBL som visar vilka punkter som ska kontrolleras i bygget.

Läs mer om tillbyggnader på Boverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Uterum

Behöver jag bygglov?

Ja, du behöver normalt sett bygglov för att bygga ett uterum.

Undantag

  • Om uterummet är mindre än 15 kvadratmeter och ska byggas ihop med befintligt en- eller tvåbostadshus kan åtgärden rymmas inom reglerna för Attefallsåtgärder. Observera att du behöver göra en anmälan för åtgärden.
  • Om uterummet är mindre än 30 kvadratmeter och ska byggas fristående på en tomt med ett befintligt en- eller tvåbostadshus kan åtgärden rymmas inom reglerna för Attefallsåtgärder. Observera att du behöver göra en anmälan för åtgärden.
  • Om uterummet är mindre än 15 kvadratmeter och ska byggas fristående på en tomt med ett befintligt en- eller tvåbostadshus kan åtgärden rymmas inom reglerna för Friggebodsåtgärder.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
  • Om du bor utanför detaljplanerat område som även ligger utanför sammanhållen bebyggelse får du bygga till befintligt en- eller tvåbostadshus med en fjärdedel av befintligt bostadshus byggnadsarea eller maximalt med 30 kvadratmeter. Om uterummet istället uppförs fristående (komplementbyggnad) får det maximalt uppgå till 40 kvadratmeter.
  • Placeras uterummet mindre än 4,5 meter från fastighetsgräns kan en nybyggnadskarta krävas för åtgärden. Nybyggnadskartan beställs hos kommunens kart- och mättjänst Geoinfo med hjälp av en blankettPDF.

Vilka handlingar behöver bifogas min ansökan?

  • Situationsplan (skala 1:500)
    På situationsplanen ska du rita in samtliga byggnader på tomten och tydligt markera det planerade uterummet. Du ska också ange mått såsom bredd och längd samt avstånd till fastighetsgräns och höjd på färdigt golv. Situationsplanen kan ritas på ett utdrag från baskartan som du kan beställa via kontakt@kavlinge.se.
  • Fasadritning (skala 1:100)
    På fasadritningen ska du rita in hur uterummet ser ut utifrån. Du ska redovisa samtliga fasader med väderstreck och marknivå angivna. Uppgifter om material och kulör (NCS-kod) ska också anges. Vid tillbyggnad ska det tydligt framgå vad som tillkommer/ändras och befintliga byggnaden redovisas. På varje ritning skall antingen en skalstock eller ett höjd- och ett längdmått framgå.
  • Planritning (skala 1:100)
    På planritningen ska du exempelvis redovisa placering av fönster, skjutpartier, stolpar och öppningar. Vid tillbyggnad ska det tydligt framgå vad som tillkommer/ändras och befintliga byggnaden redovisas. På varje ritning skall antingen en skalstock eller ett bredd- och ett längdmått framgå.
  • Sektionsritning (skala 1:100)
    Sektionsritning ska visa rumshöjder och golv- och marknivåer.
  • Enkel teknisk beskrivning
    Byggprojektets tekniska lösningar och viktiga detaljer kan beskrivas i en teknisk beskrivning. Beskrivningen kan innehålla information om konstruktion, brandskydd, uppvärmning, ventilation, energi och säkerhet. Om det finns separata handlingar för en teknisk lösning behöver den inte ingå i den tekniska beskrivningen, till exempel om det finns en konstruktionsritning behöver konstruktionen inte beskrivas i den tekniska beskrivningen.
  • Kontrollplan
    Det ska finnas en kontrollplan för de flesta lov- och anmälningspliktiga bygg- och rivningsåtgärder. Kontrollplanen ska fungera som ett kravställande dokument så att det går att styrka att åtgärden kan antas komma att uppfylla samhällets krav enligt plan- och bygglagen, PBL. Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om de kontroller som ska utföras, på vilket sätt kontrollerna ska göras och mot vad kontrollresultatet ska jämföras. Det ska också framgå vem som ska utföra kontrollerna. Byggherren är ansvarig för att en kontrollplan upprättas och följs och i de fall kontrollansvarig krävs ska denne biträda byggherren med detta. Byggnadsnämnden fastställer kontrollplanen i startbeskedet. Läs mer om kontrollplan på Boverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För att få startbesked

I mindre bygglovsärenden, som uterum, kan det ofta ges både bygglov och startbesked samtidigt. Därför underlättas processen om du också skickar in Teknisk beskrivninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och Förslag till kontrollplanPDF med ansökan. Om du inte har dessa handlingar klara och vill ha bygglovsbeslutet så snart som möjligt, kan ni få bygglov och startbesked i två olika beslut. Ni får dock inte börja bygga innan startbeskedet.

Läs mer om uterum på Boverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ytterligare bostad i en byggnad

Du får inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus utan bygglov.

Det här gäller

  • Bygglov krävs om huset/byggnaden eller det område där huset/byggnaden ligger är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
  • Om det finns ett bevarandeprogram för området kan du läsa där om huset/byggnaden eller området är särskilt värdefullt.
  • Du måste göra en anmälan och ha fått ett startbesked innan du får börja bygga samt ett slutbesked för att ta byggnaden i bruk.

Handlingar som ska bifogas anmälan

  • Planritning skala 1:100. På planritningen ska du till exempel rita in väggtjocklekar och öppningar.
  • Ventilationsritning skala 1:100. På ritningen ska ventilationen redovisas, till exempel hur du ventilerar byggnaden enligt BBR kap. 6.
  • Du kan behöva en kontrollansvarig.

Läs mer om ytterligare bostad på Boverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Är du nöjd med innehållet på webbsidan?