Översiktsplan 2040 – förslag till ny översiktsplan

Kävlinge kommun håller på att ta fram en ny kommunövergripande översiktsplan som tar sikte på år 2040. Planen ska peka ut en riktning för utvecklingen till år 2040, då vi kan vara över 45 000 kommuninvånare. Översiktsplanen ska hjälpa Kävlinge kommun att växa hållbart och bli Skånes bästa boendekommun.

Vad händer nu?

Tack till dig som delade med dig av dina synpunkter på samrådsförslaget under perioden 10 maj – 10 augusti! Vi jobbar nu med att sammanställa alla inkomna synpunkter och utifrån dessa revidera förslaget till ny översiktsplan.

Den reviderade översiktsplanen kallas för utställningsversion. Utställningen planeras till vintern 2021 och översiktsplanen skickas då på remiss. Till utställningsförslaget av översiktsplanen kommer en samrådsredogörelse bifogas, där inkomna synpunkter redovisas. Under utställningsperioden kommer det finnas möjlighet att återigen lämna synpunkter på förslaget till översiktsplan.

Översiktsplanen beräknas kunna beslutas under 2022.

Samrådsversion Översiktsplan 2040

Kävlinge kommun har tagit fram ett förslag till ny översiktsplan för hela kommunen. Översiktsplanen (ÖP) är ett styrdokument som visar hur kommunens mark- och vattenanvändning ska utvecklas fram till år 2040. Planen ska forma kommunens långsiktiga utveckling på ett hållbart sätt och i ett helhetsperspektiv och är inte juridiskt bindande, men fungerar vägledande i efterföljande fysisk planering som detaljplaner och bygglov.

I översiktsplanen beskriver vi hur allt ska få plats och utvecklas: bostäder, skolor, naturen, landskapet, näringslivet, vägar, havet och åarna, byar och städer.

Illustration för Översiktsplanen 2040, med barn som cyklar, människor vid en tågstation, några som fiskar från en brygga och kust samt gående vid Stationsstaden.

Illustration: Länge leve

Interaktiv karta

I vår interaktiva karta kan du navigera runt i samrådsförslaget. Du kan även läsa de synpunkter som lämnades i samrådet via den interaktiva kartan.

Digitala samrådsmöten

Vid tre tillfällen hölls digitala samrådsmöten där planförslaget presenterades. På dessa möten gick det att möta tjänstepersoner och politiker. Det fanns också möjlighet att ställa frågor om framtidsplanerna via en chatt, vars svar vi sammanställt under fliken "Sammanställning av frågor och svar".

Synpunkter under samrådsmötena

Vilka blir fördelarna med att koppla ihop Kävlinge och Furulund? På vilket sätt spelar digitaliseringen roll? Under samrådsmötena har intresserade haft möjlighet att ställa frågor till tjänstepersoner och politikerna. Här har vi sammanställt de hittills inkomna frågorna och svaren.

Sammanställning av frågor och svar

Inkomna frågor 27 maj

Kommer man att behålla F5 orört?

Nej, enligt förslaget kan F5 förtätas och i dagsläget har vi beräknat att det kan röra sig om cirka 50 nya bostäder. Det gäller både det befintliga bostadsområdet samt delvis i det som idag är park. Den övergripande tanken är att det även fortsatt ska finnas en parkmiljö här men omgivningarna kan komma att se annorlunda ut vid förtätning.

Vilka fördelar får det att koppla ihop Kävlinge med Furulund?

Området Åstaden är attraktivt med närheten till ån, två tågstationer och gröna miljöer. I arbetet med att utveckla Åstaden kommer kommunen också att anlägga nya övergångar över Kävlingeån vilket underlättar för alla att röra sig mellan Furulund och Kävlinge och ta del av de kvaliteter som finns. En starkare centralort kan också driva utvecklingen i hela kommunen.

Hur kommer ni att jobba med den ”smarta/digitala staden”? Teknik i det offentliga rummet etc?

Vi har i Översiktsplanen inte specificerat exakt hur vi kan jobba med dessa frågor. Men det är mycket fokus på de offentliga miljöernas utformning och att skapa multifunktionella ytor och i det arbetet är den digitala staden en viktig aspekt. Det blir alltså en tydligare fråga i genomförandeskedet. Men kanske bör perspektivet tydliggöras i planen, vi får se över det när revideringen sker efter den 10 augusti.

När är det tänkt att förtätning en vid Arvidsborgsområdet (K9) ska påbörjas? Det känns trist att bli av med grönområdet här, då det ger mycket livskvalitet. Speciellt med tanke på 2 förskolor, flera lekplatser, tennisbanan, fotbollsplanen och hundrastplatsen mm, så det är många här som njuter av detta område. Vill gärna ha kvar grönområdet!

Det kommer först att behöva tas fram en ny detaljplan för Arvidsborgsgården innan förtätningen kan genomföras. Detaljplanen kommer förmodligen att tas fram inom de närmaste åren och därefter kan byggnation påbörjas. Tanken är att det även efter förtätning kommer finnas plats för fritidsaktiviteter och grönområde.

Vid bebyggelse av H2 bryts den gröna infrastrukturen mot öster, hur tänker ni där? Större delen av området H-Å är dessutom av riksintresse för högexploaterad kust, varför då planera bebyggelse i just dessa områden?

Kommunen har bedömt att detta område kan utgöra naturlig tätortsutveckling av Ålstorp. Området består främst av barrplanteringar med relativt låga naturvärden. En utveckling av bostäder i detta område skulle ske i form av ”hus i skog”, vilket ger möjlighet till ökade naturvärden på platsen i samklang med nya bostäder.

Redan i dag kan vi konstatera att det är ont om rekrativa och ekologiska kopplingar mellan östra och västra delarna av H-Å. Kopplingarna som finns är viktiga att bibehålla och utveckla, därför förstår jag inte tankegången i bebyggelse som bryter befintliga kopplingar?

Område H2, Områden med planteringar i norr, ska även ta hänsyn till naturvärden och ge möjlighet till att öka naturvärdena på platsen.

Pausas ev nu pågående planer på aktuella områden tills nya översiktsplanen är spikad eller kan beslut tas om byggnad tex H3, H4 innan dess?

Område H3, Karlslund 1:16, har redan ett positivt planbesked men arbetet med detaljplanen är för tillfället vilande.

Område H4, Hofterup 4:10, är nytt för denna översiktsplan och vi gör en första prövning av området i och med samrådet. Ett detaljplanearbete kommer inte att påbörjas här innan dess att Översiktsplan 2040 är antagen.

Att exploatera i norra delarna av H-Å skapar en negativ klimatpåverkan då all samhällsservice finns i söder?

Det är en aspekt som vi får ta med oss och utvärdera i det fortsatta arbetet med Översiktsplan 2040.

Inkomna frågor 9 juni

Är befintliga ridleder i HÅ officiella och bekräftade?

Befintliga ridleder är de som idag antingen är inritade i detaljplan (alltså officiella), de som går på kommunal mark och som kommunen av hävd har accepterat samt de som går på privat mark och där det sedan gammal funnits en överenskommelse mellan kommun, markägare och hästnäringen om sträckningen. Vi kan med anledning av senaste tidens dialoger mellan markägare och hästnäring i området inte med säkerhet säga att den bild av officiella ridleder som vi haft fortsatt är helt aktuell. Vi får fortsätta att se över denna fråga i revideringen av översiktsplanen under höst 2021.

Min fråga i förra mötet avseende H2 [planteringar i norr] lyfte jag vikten av att inte bryta ekologiska kopplingar mellan västra och östra delarna av HÅ. Svaret jag fick: "ska även ta hänsyn till naturvärden och ge möjlighet till att öka naturvärden på plats" - Kan ni förtydliga hur det skall ske i praktiken då området planeras för bebyggelse och kopplingen mellan västra och östra delarna redan är begränsad i norr?

Generellt för de skogar som ligger på kommunens mark regleras skogsområdets målbild i en skogspolicy. Ett exempel kan vara ökad andel lövinslag, vilket även gäller område H2. De sandiga markerna här ger också god potential att gynna flora och fauna för dylika platser. Möjligheten att öka naturvärdena i detta område är således ganska stora men exakt hur omställningen går till behöver vi utreda vidare. ”Gröna kopplingar” österut skall, beroende på hur detaljplaneringen ser ut, säkerställas alternativt utvecklas. God tillgång till allemansrättslig mark kommer att vara ledord i processen.

Min uppfattning är att exploatering av H2 [planteringar i norr], H3 [Karlslund 1:16] och H4 [Hofterup 4:10] går tvärtemot tidigare mål och strategier som tagits fram för att bevara naturvärden i HÅ. T.ex. riksintressen för högexploaterad kust, Region Skånes utvecklingsprogram för Järavallen samt kommunens eget naturvårdsprogram och fördjupad ÖP från 2009.- Jag undrar därför om tidigare intresse och värden bedöms på annorlunda sätt i dag?

Ja, vi har utgått från dagens situation och då har bedömningen blivit en annan än tidigare.

Region Skåne har tagit fram ett utvecklingsprogram för Järavallen som bland annat innehåller förslag om utveckling av Järavallens naturreservat åt öster, likaså nämns värdet av att HÅ bevarar sin karaktär med stora naturtomter och gröna passager genom bebyggelsen till skogspartierna öster om Ålstorp. - Är förslaget om utvidgning av Järavallen fortfarande aktuellt, och kan ni ge något exempel utöver Kaveldunsvägen där man bevarat stora naturtomter vid byggnation sedan programmet togs fram?

Utvecklingsprogram för Järavallen har inte ingått som underlag i översiktsplanen. Kommunen har dock inte omöjliggjort utvidgning av Järavallens naturreservat österut med det aktuella förslaget till översiktsplan. Nej, vi har inga aktuella exempel.

Område H2 benämns som "planteringar med ädelbarrträd, med relativt lågt naturvärden". Viktigt att notera: Förutsättning för utveckling av befintligt tätortsområde med riksintresse för högexploaterad kust är att bedömningen av konsekvenserna för naturvärden skall bedömas i sin helhet för hela det geografiska området. Alltså inte enbart för det enskilda området som planeras. Ädelbarrträdens relativt låga naturvärden är därför inte avgörande i bedömningen så som det framställs i ÖP:n. - Är konsekvens bedömningen utifrån naturvärdena för hela det geografiska området?

Kävlinge kommun genomförde år 2018/2019 med hjälp av naturvårdskonsult en kommunövergripande naturvärdesinventering i enlighet med svensk standard 199000:2014. Aktuellt område uppvisar inga direkta ekologiska värden och bedöms inte uppfylla kriterierna i någon av de fyra klasserna i naturvärdesbedömningen. Området klassificeras sålunda med ”lågt naturvärde”. Områdets sandiga marker har en god potential för höga naturvärden men det krävs då en omställning från monokulturen granplantering. Att ”förlora” denna naturtyp är ingen förlust ur ett ekologiskt perspektiv och vi ser det som en möjlighet att istället öka områdets värden. Genom en välplanerad bebyggelseutveckling som har som inriktning att öka antalet ekosystemtjänster (såsom biologisk mångfald, pollinering, rekreation m.fl.) i området kan vi upprätthålla en eller flera goda ekologiska kopplingar till Ålstorpsskogen i öster men även mot Hofterups mosse och Järavallen i väster. Så det korta svaret på frågan är alltså; ja vi har gjort en helhetsbedömning.

Bebyggelse av H2 "skall ske i form av hus i skog". Området är som bekant en plantering av barrträd. Vid bebyggelse rensas troligen området helt från växtlighet. - Har kommunens projektgrupp fysiskt varit på plats för bedömning av "hus i skog"?

Ja, kommunens projektgrupp har varit på plats, samt en konsult som har utvärderat möjliga utvecklingsområden respektive bevarandevärda områden i orterna.

Bostadsutbyggnaden i HÅ har redan bidragit till en oönskad utglesning av skogen vilket kommunen själv konstaterat enligt naturvårdsprogrammet från 2002. Slutsatsen enligt programmet blev att de utpekade områdena skall bevaras. Ingen exploatering av områdena 2,6 eller 7 utöver godkända projekt för område 7 skall ske, (enligt kartan i programmet). I ÖP 2040 planeras exploatering av samtliga dessa områden som nu benämns H2,H3,H4 och H6. - Är det inte risk att kommunen tappar förtroende när man agerar tvärtemot tidigare mål?

Att förutsättningar för samhällsplanering förändras och att tidigare ställningstaganden får omvärderas är inget ovanligt. Ökande inflyttning, ett ökat bostadsbehov, förändrad naturmiljö mm gör att kommunen emellanåt kan behöva ompröva eller förändra sin syn på vissa områden tex de fyra nämnda. Kommunen upplever inte detta som ett förtroendesvek snarare som att vi anpassar oss efter aktuella förutsättningar. Kommunen strävar hela tiden efter att skapa bästa möjliga förutsättningar för de ekologiska och rekreativa värdena i Hofterup/Ålstorp. Vi tror även att detta går att kombinera med viss utökad bebyggelse om detta görs på ett lämpligt sätt. Tex för område H2 finns det enligt vår bedömning dessutom goda möjligheter att skapa ett område med högre värden om vi planerar det på rätt sätt.

Inkomna frågor 15 juni

Vilka fastigheter avses för området H7/ Grand Prix-vägen/ Henkelstorp? Utveckla gärna hur ni tänker kring utvecklandet av grönstruktur av detta område (jämför sidorna 100-101)?

Det är flera befintliga fastigheter som ingår i område H7, som ligger väster om Grand Prix-vägen. Exakt avgränsning av en förtätning behöver studeras vidare i en detaljplan. Det gäller även utformning av grönstruktur, utöver det som redan finns beskrivet i översiktsplanen.

Gällande område H7/ Grand Prix-vägen/ Henkelstorp; Utveckla gärna tankar kring tillfart/trafik till/från det nya området?

Detta är också en fråga som behöver studeras vidare i en detaljplan.

Gällande område H7/ Grand Prix-vägen/ Henkelstorp; Vilken ”befintlig bebyggelse” avses när ”naturliga förutsättningar” diskuteras på sidan 100; avses bebyggelse 1) längs Grand Prix-vägen (hästgårdar), 2) på Rotundan (kedjehus), eller 3) på Klövervägen (blandad villabebyggelse)?

Skrivningen syftar främst på områdesstruktur och hur bebyggelse förhåller sig till Grand Prix-vägen. Det är den bebyggelse som ligger väster om Grand Prix-vägen, så både norr, väst och söder om område H7. Typen av bebyggelse som kan vara lämplig är beskriven i texten som ”… ny bebyggelse i ett par enheter med grupphusbebyggelse med lite mindre tomter…”

Hur ser ni på att ni inte kontaktat markägare i området H2 angående era planer vare sig gällande hus eller ridstigar?

Eftersom kommunen ska hantera all mark- och vattenanvändning i kommunen så finns det inte möjlighet att ha kontakt med alla markägare. Översiktsplanen är endast vägledande och visar var kommunen kan se det som lämpligt att antingen förändra eller bibehålla markanvändning på lång sikt, där en avvägning mellan en rad olika intressen har gjorts. För att en förändring ska ske krävs det att även markägare är involverade och intresserade.

Angående Hofterup/Ålstorp området H6. Där det tidigare utlovats lekplats och multisport arena. Det syns inte alls i den här planen, har man ändrat sig i den frågan?

Detta är fortfarande aktuellt inom ramen för projektet med att flytta förskolan. Lekplatser är dock på en detaljeringsnivå som vi inte hanterar i översiktsplanen.

Hofterup och Ålstorp är ju en vägförening. Hur är det tänkt med det nya området som planeras, är det tänkt att ingå i befintliga vägföreningar?

Ja, i nuläget är planen att nya områden planeras att vara del av vägförening. Respektive vägförening involveras i detaljplaneprocessen.

Fyra prioriterade områden fram till 2040

Ett tryggt och nära vardagsliv

I Kävlinge kommun ska det vara möjligt att leva ett enkelt vardagsliv. Det innebär bland annat att det ska finnas service – såsom skolor, bibliotek, affärer och fritidsaktiviteter – nära din bostad. Avstånden ska kortas och miljön ska upplevas som trygg. Vi vill att det ska finnas en variation av bostadstyper, storlekar och upplåtelseformer eftersom det skapar valfrihet och underlättar för människor med olika behov och i olika skeden i livet.

Å, hav och natur är nära

Kävlinge kommun erbjuder ett liv vid naturen och havet, men ändå nära storstaden. Naturen är en tillgång och den ska få prägla både bostads-, fritids- och skolområden även i framtiden. Våra värdefulla naturområden ska utvecklas och göras tillgängliga för fler invånare och besökare. Det öppna landskapet är också en stor tillgång och jordbruket en viktig näring. För att bibehålla den biologiska mångfalden ska vi bevara detta öppna, variationsrika landskap.

Växa i hållbara lägen

Dagens samhällsplanering handlar om att ta ansvar för morgondagens samhälle. Kävlinge kommun ska växa och utvecklas enligt hållbara principer, såväl ekonomiskt och socialt som miljömässigt. Vår kommun ska därför i huvudsak växa genom förtätning, eftersom en sammanhållen bebyggelse minimerar energiförbrukning, utsläpp och infrastrukturinvesteringar. Att bygga en tätare stad och blanda bostäder, service och arbetsplatser främjar tryggheten, samtidigt som det går hand i hand med vår strävan efter hållbarhet.

Samspel i en expansiv storstadsregion

Kävlinge kommun har ett utmärkt geografiskt läge mitt i det tillväxtstarka västra Skåne. Detta ska vi dra större nytta av framöver. Vi ska utvecklas jämsides med de närliggande större städerna och öka samarbetet med våra grannkommuner. Tillgängligheten i regionen är en förutsättning för att vi ska bli ännu mer attraktivt för boende och arbete. En utvecklad kollektivtrafik och ett hållbart resande är en viktig förutsättning för oss som tillväxtkommun med ett stort bostadsutbud och ett växande näringsliv.

Är du nöjd med innehållet på webbsidan?