Slutbesked

Det krävs slutbesked för alla åtgärder som omfattas av ett startbesked. För att få slutbesked krävs att byggherren visar att alla krav som gäller för åtgärden enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda och att miljö- och byggnadsnämnden inte anser att det finns skäl att ingripa med tillsyn.

Om kraven för slutbesked inte uppfylls får nämnden under vissa förutsättningar ge ett interimistiskt slutbesked i avvaktan på ett slutligt slutbesked. Vid byggåtgärder får byggherren normalt sett inte ta byggnadsverket i bruk innan byggnadsnämnden har gett ett slutbesked. Byggnadsnämnden har dock en möjlighet att i startbeskedet besluta att ett byggnadsverk helt eller delvis får tas i bruk utan slutbesked eller interimistiskt slutbesked. Tas ett byggnadsverk helt eller delvis i bruk utan slutbesked eller interimistiskt slutbesked ska nämnden besluta om byggsanktionsavgift.

Begär ett slutbesked när alla åtgärder är färdigställda och all dokumentation och intyg beslutade i det tekniska samrådet/startbeskedet är framtagna och finns tillgängliga. I annat fall är risken att nämnden inte kan lämna ett slutbesked vilket kan försena inflyttningen eller ibruktagandet av byggnadsverket. Ett eventuellt interimistiskt slutbesked debiteras enligt gällande taxa.

För vilka åtgärder krävs slutbesked

Slutbesked krävs för alla åtgärder som omfattas av startbesked, det vill säga för alla åtgärder som kräver bygglov, marklov, rivningslov eller anmälan.

Nämndens bedömningsunderlag

Den kontrollansvarige ska ge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden inför slutbeskedet. Utlåtandet är tillsammans med de verifikationer och intyg som lämnats in ett viktigt underlag för nämndens bedömning. Om det finns någon brist i projektet är den kontrollansvarige skyldig att göra en anmärkning om det i sitt utlåtande. Den kontrollansvariges utlåtande ska godtas om inte byggnadsnämnden anser att det finns särskilda skäl att ifrågasätta det. Om den kontrollansvariges utlåtande har brister kan nämnden besluta att det ska ske en oberoende kontroll av en certifierad sakkunnig. Det är byggherren som ansvarar för att en sådan kontroll kommer till stånd och att ett utlåtande ges in till byggnadsnämnden. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 326 f).

Förbud att ta i bruk utan slutbesked

Innan byggnadsnämnden har meddelat ett slutbesked för en byggåtgärd får byggnadsverket inte tas i bruk. Detta innebär att det är ett automatiskt användningsförbud fram tills dess att ett slutbesked har utfärdats.

Vad händer om byggherren inte uppfyller kraven för slutbesked

Uppfyller byggherren inte de krav och villkor som gäller för att få slutbesked ger nämnden byggherren tillfälle att uppfylla dem. Om byggherren trots detta inte uppfyller kraven och villkoren för att få slutbesked kan nämnden:

1. Besluta att inte ge slutbesked. Ett sådant beslut innehåller en upplysning om att byggnadsverket inte får tas i bruk. Nämndens beslut att vägra slutbesked kan överklagas. 
2. Ge ett tillfälligt, så kallat interimistiskt slutbesked. Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en åtgärd, som inte är försumbar, behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede kan ett interimistiskt slutbesked ges. Exempel på sådana kontroller är uppföljande energikontroll genom en mätning under längre tid eller en mätning av radon som endast kan göras under vinterhalvåret. Nämnden i det interimistiska slutbeskedet anger i vilken utsträckning byggnadsverket får tas i bruk. Nämnden bör också tydligt ange vad som krävs för att byggherren ska få ett slutligt slutbesked. När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 327) 
3. Ge ett slutbesked med anmärkning. Om det finns brister men de är försumbara får nämnden trots detta ge ett slutbesked. Nämnden ska i sådana fall i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs med anledning av bristerna.