Dela

Tipsa en kompis
Dela på Facebook Dela på LinkedIn

Från 13 småsocknar till en kommun

1800-talets socknar

Nuvarande Kävlinge kommun omfattades i mitten av 1800-talet av 13 småsocknar vilka alla kom att bilda egna kommuner 1863. Dessa socknar var Barsebäck, Dagstorp, Hofterup, Hög, Kävlinge, Löddeköpinge, Lackalänga, Lilla Harrie, Stora Harrie, Stävie, Södervidinge,Virke och Västra Karaby.

Det kommunala självstyret i dagens mening går tillbaka till 1862 års kommunalförordningar.

Då indelades landet i borgerliga kommuner och indelningen byggde på den gamla sockenindelningen. När socknarna blev kommuner ersattes sockenstämman av kyrkostämman, som hade hand om kyrkliga ärenden och av kommunalstämman, som hade hand om borgerliga ärenden

De vanligaste kommunala frågorna i äldre tid gällde utbetalning av understöd till gamla, fattiga och sjuka. En annan vanlig typ av ärenden var väg- och broärenden. I samband med varubrist och dyrtid vid 1:a världskrigets utbrott 1914 bildades livsmedelsnämnder i flera kommuner. På 1930-talet tvingades många kommuner tillsätta arbetslöshetskommittéer för att vidta åtgärder mot arbetslösheten. Andra världskriget medförde åter svåra tider och kristidsnämnder tillsattes liksom nämnder för luftskydd.

Efterhand som de kommunala uppgifterna växte i omfattning och det kom nya krav från staten blev det allt svårare för de små kommunerna att klara sina uppgifter. 1952 infördes en ny kommunindelningsreform då landets kommunantal mer än halverades.

Kommunerna slås samman

Vid den första kommunsammanslagning, år 1952, skedde många förändringar i dagens Kävlinge kommun. Dåvarande Kävlinge kommun och Kävlinge municipalsamhälle hade gått samman och bildat Kävlinge köping redan 1946. Dösjebro kommun bildades genom sammanslagning av socknarna Dagstorp, Västra Karaby, Annelöv och Saxtorp. Furulunds köping bildades genom sammanslagning av Lackalänga och Stävie socknar samt Furulunds municipalsamhälle. Harrie kommun tillkom genom sammanslagning av socknarna Lilla Harrie, Örtofta, Remmarlöv, Stora Harrie och Virke. Socknarna Hofterup, Barsebäck och Hög gick upp i Löddeköpinge. Vid den här tiden hörde Södervidinge till Teckomatorp.

Delar av Dösjebro kommun gick upp i Kävlinge köping 1967. Furulunds köping och delar av Harrie kommun samt Södervidinge sammanslog med Kävlinge köping 1969. År 1971 blev Kävlinge köping Kävlinge kommun. Den 1 januari 1974 genomfördes kommunblocksreformen. Då sammanslogs Löddeköpinge kommun med Kävlinge kommun och Kävlinge blev centralort.

Barsebäck

Barsebäcks socken omfattar den halvö i Öresund som i söder avgränsar Lundåkrabukten samt en del av landet innanför denna. Arealen är 15,2 km². Barsebäcks hamn, som ligger längst ut på udden, var förr ett betydande fiskeläge.
Barsebäck är känt under sitt nuvarande namn sedan medeltiden. År 1899 hade Barsebäcks församling 879 invånare och 1951 hade invånarantalet sjunkit till 609 inv. 1997 var 802 personer bosatta i Barsebäck.

Dagstorp

Dagstorps socken ligger knappt en mil från Öresundskusten norr om Kävlinge. Över den låga och jämna kustslätten reser sig här Dagstorpsåsen till en höjd av 66 m. Arealen är 7,7 km².
År 1899 hade Dagstorps församling 434 invånare och 1951 var här 300 inv. Numera bor 154 personer i Dagstorp.

Hofterup

Hofterups socken ligger utmed Lundåkrabukten. Jordmånen utmed kusten är sandhaltig. Den ringa lutningen i området har orsakat uppkomsten av torvbildning. Således upptar den odlade jorden knappt mer än hälften av socknens areal, som är 12,2 km². Den odlade marken är koncentrerad till socknens södra och sydöstra del kring Hofterups kyrka. Den medeltida namnformen "Horthaetorp" omnämnes 1344.
År 1899 hade Hofterups församling 612 invånare och 1951 hade invånarantalet sjunkit till under hälften det vill säga 283 invånare. 1997 bodde 2044 personer i Hofterup.

Hög

Högs socken är belägen på norra sidan av Kävlingeån mellan kustsocknen Löddeköpinge i väster och Kävlinge i öster. Socknen utgörs helt av odlad slätt. Arealen är 6,8 km². Socknen är nämnd som "Höygh" redan 1314. Troligtvis har socknen fått sitt namn efter de stora gravhögar som påträffats här.
År 1899 hade Högs församling 479 invånare och 1951 var här 365 invånare. 1997 bodde 243 personer i Högs församling.

Kävlinge

Kävlinge socken ligger på den bördiga Lundaslätten på norra sidan av Kävlingeån. Kävlinge hör till de slättsocknar med liten yta som utvecklats ur en enda gammal bybildning. Den är medelpunkten för järnvägsnätet i trakten och centrum för dess handel och industri. Kring stationen växte här upp ett samhälle som 1902 blev municipalsamhälle med vissa rättigheter. Arealen är 8,4 km².
Redan under 1100-talet omnämnes Kävlinge och stavades då Kyflinge eller Kyflingy. År 1899 hade Kävlinge församling 1 728 invånare och 1951 hade invånarantalet nästen fördubblats till 3 208 inv. 1997 var 6158 personer bosatta i Kävlinge.

Lilla Harrie

Lilla Harrie socken ligger öster om Kävlinge och gränsar i söder till Kävlingeån. Socknen upptar en yta på 8,5 km². Inom socknen ligger kyrkbyn Lilla Harrie, som har gett socknen dess namn, samt kringliggande jordbruksbygd.
Namnformen "Harhaker litle" förekommer som namn i en handling från 1384. Sockennamnet i Stora och Lilla Harrie är identiskt med häradsnamnet Harjager. År 1899 hade Lilla Harrie församling 440 invånare och 1951 var invånarantalet i princip oförändrat med 438 invånare. År 1997 bodde 362 personer i Lilla Harrie.

Lackalänga

Lackalänga socken ligger intill Kävlingeån och är ett svagt kuperat, bördigt slättland. I Lackalänga ligger Furulund, som växte upp som tätort kring yllefabriken som tillhörde Malmö Yllefabriks AB. År 1899 hade Lackalänga församling 1 481 invånare och 1951 hade invånarantalet stigit till 1 937 inv. Numera finns det 2562 invånare i Lackalänga.

Löddeköpinge

Löddeköpinge socken omfattar kustlandet på norra sidan av utloppet av Kävlingeån, där den kallas Lödde å. Socknen är belägen vid Öresund mellan Lomma- och Lundåkrabukten. Kusten bildar vid Lödde å en udde, som utgör den nordligaste begränsningen av Lommabukten och den sydligaste gränsen för en mindre vik, kallad Saltviken. Längst ut på udden ligger fiskeläget Vikhög. Socknens areal är 19,4 km².
"Lyddeköpinge" omtalas 1378. År 1899 hade Löddeköpinge församling 1 067 invånare och 1951 var invånarantalet ganska oförändrat med 1034 inv. 1997 bodde 5717 personer i Löddeköpinge.

Stora Harrie

Stora Harrie socken ligger mitt i Harjagers härad, vars namn är identiskt med sockennamnet. Den gränsar i norr mot Onsjö härad och i söder bildar Kävlingeån gräns mot Torna härad. Arealen är 13,3 km².
"Harthakra Makla" kallades socknen 1394. År 1899 hade Stora Harrie församling 889 invånare och 1951 hade invånarantalet ökat till 956 inv. I Stora Harrie bodde 1997 1835 personer.

Stävie

Stävie socken ligger utmed Kävlingeåns sydsida skild från havet endast genom Borgeby socken. Socknen är plan och med undantag av skogsmarken bland de bördigaste i hela Skåne. Kvarnrörelse drevs via Högsmölla invid Kävlingeån. Arealen är 11,2 km².
Socknen omtalas 1303 som "Staevvöghö". År 1899 hade Stävie församling 605 invånare och 1951 var här 752 invånare. Stävie hyste 1997 1371 invånare.

Södervidinge

Södervidinge socken upptar en del av det jämna och uppodlade slättlandet mellan Kävlinge i söder och Norrvidinge i norr. Socknen är en ren jordbrukssocken. Socknen benämnes "Syndre Hvidinge" under den danska tiden. Namnformen är känd 1454. Arealen uppgår till 18,8 km².
År 1899 hade Södervidinge församling 613 invånare och 1951 var här 460 inv. Södervidinges invånarantal hade 1997 ytterligare sjunkit till 311 personer.

Virke

Virke socken upptar en del av slätten väster om Eslöv. Det är en utpräglad jordbrukssocken. Dess areal är 7,0 km². "Virköye" är socknens gamla namnform känd sedan 1391.
År 1899 hade Virke församling 315 invånare och 1951 var här endast 159 invånare. Numera finns endast 65 personer i Lilla Virke.

Västra Karaby

Västra Karaby ligger i västra delen av Harjagers härad och når med en flik fram till kusten vid Lundåkrabukten. Saxån är gräns i norr. Landet är en svagt vågig uppodlad slätt, över vilket mindre höjder reser sig. I Västra Karaby ligger stationssamhället Dösjebro. Vid Dysiebro utkämpades ett slag 1181 mellan ärkebiskop Absalon och bönderna, som inte ville erlägga tiodet.
Arealen är 26,1 km² och är därmed den till ytan största socknen i nuvarande Kävlinge kommun. År 1899 hade Västra Karaby 1 459 invånare och 1951 var här 1 172 invånare. 1997 bodde 2438 personer i Västra Karaby.

Källor: Kävlingebygdens årsbok 1978, 1979, 1987-88 Kävlinge - ett skånskt järnvägssamhälle, rapport från Konsthögskolans Arkitekturskola 1983


Uppdaterad 2015-07-07

 

E-post
kontakt@kavlinge.se

Telefonnummer
046-73 90 00

Organisationsnummer: 21 20 00 1058

 

Postadress
Kävlinge kommun
Verksamhetens namn
244 80 Kävlinge

Besöksadress
Kullagatan 2, Kävlinge

 

Öppettider
Måndag 08.00 - 16.30
Tisdag 08.00 - 17.00
Onsdag 08.00 - 16.30
Torsdag 08.00 - 16.30
Fredag 08.00 - 15.00

FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIER