Dela

Tipsa en kompis
Dela på Facebook Dela på LinkedIn

Kärnkraftskunskap

Strålning

All strålning är en ström av mycket små partiklar. Men det är också en vågrörelse med frekvens och våglängd. De två formerna, partikelström eller vågrörelse, förekommer samtidigt. De vanligaste strålslagen är elektromagnetisk strålning, elektron-, proton-, neutron- och alfastrålning.
  
Eftersom joniserande strålning inte kan upptäckas med de mänskliga sinnena behöver vi olika instrument för att kunna mäta stråldoserna. Det finns olika typer av instrument som mäter strålningens intensitet. Dosimetrar innehåller ett strålkänsligt ämne som visar hur stor stråldos bäraren varit utsatt för under en viss tid. 

Becquerel

Radioaktivitet anges i enheten becquerel (Bq) och är ett mått på antalet sönderfall per sekund. 1 Bq innebär alltså att 1 atom sönderfaller varje sekund. Men för att veta hur farlig strålningen är måste man känna till vilket ämne det är, hur utsätts människor för joniserande strålar?
  
Ett sätt att använda Bq-enheten för att ange farligheten är att jämföra med ett gränsvärde, t.ex. för radon gäller gränsen 200 Bq/m3 för nybyggda bostäder i Sverige. En radongashalt av 100 Bq/m3  motsvarar en stråldos av cirka 2 mSv/år.
  
SSI har gjort en förnyad bedömning av riktvärde för tillåtet innehåll av Cs-137 i livsmedel. Enligt den nya rekommendationen bör dosbidraget från livsmedel begränsas till 1 mSv per år, d.v.s. årsintaget bör begränsas till 50 000 Bq. Men personer som anser att dessa begränsningar innebär ett alltför stort ingrepp i deras livsföring begränsas det årliga intaget av Cs-137 till 500 000 Bq. De personer som kommer att inta den övre gränsen kommer att erhålla en stråldos på ca 10 mSv per år. Enligt internationellt vedertagna riskbedömningar kan en årlig stråldos på ca 10 mSv under en 50-års period ge en teoretisk beräknad risk för dödsfall i cancer på ca 1%.

Sievert

När det gäller strålningens hälsoeffekter avses i första hand risken att få cancer. För att uppskatta den risken behövs ett mått på den mängd strålning man utsätts för. Detta mått kallar stråldos och anges i enheten sievert (Sv) Stråldosen 1 Sv är mycket hög och vanligtvis anges stråldosen i tusendelar av en sievert, i millisievert (mSv).
  
Gränsvärdet för den stråldos kärnkraften får ge allmänheten är 0,1 mSv per person och år. En person som arbetar med strålning i sitt yrke får högst utsättas för 50 mSv under enstaka år, men högst 100 mSv under 5 på varandra efterföljande år.

Cesium

Cesium är ett mycket reaktivt grundämnelänk till annan webbplats som tillhör gruppenalkalimetallerlänk till annan webbplats. Cesium är självantändlig i luft och reagerar mycket kraftigt med vatten. Mest känd är den radioaktiva isotopen Cs—137.
  
Radioaktivt cesium har en halveringstid av 30 år. Det betyder att efter 30 år är hälften kvar, efter ytterligare 30 år finns en fjärdedel kvar osv.
  
Det är bara genom mätningar som det är möjligt att bestämma hur mycket Cs—137 det finns i ett livsmedel. Mängden Cs-137 i livsmedel anges som becquerel per kilo (Bq/kilo). Det finns inte några gränsvärden för hur mycket man kan äta och det finns inte något värde som anger en farlighetsgräns. Däremot har Livsmedelsverket och SSI rekommenderat att den extra årliga stråldosen från livsmedel bör vara mindre än 1 mSv. Detta motsvarar att man får i sig 75 000 becquerel Cs-137 per år.

Plutonium

Plutonium är ett radioaktivt grundämne, en silvervit metall, och räknas som det allra farligaste ämnet av alla de kända. Det samlas i benmärgen och är extremt cancerframkallande. Den framställs i kärnreaktorer och används som reaktorbränsle och i atombomber.
Plutonium är farligast om det kommer ner i lungorna, och inte lika farligt när det ingår i livsmedel eftersom upptaget i kroppen är litet.

Strontium

Strontium är ett grundämnelänk till annan webbplats som tillhör gruppen alkaliska jordmetallerlänk till annan webbplats och har atomnummerlänk till annan webbplats 38 och kemiskt teckenlänk till annan webbplats Sr. I ren form är den en mjuk och silvervit metalllänk till annan webbplats. Strontium är kraftigt kemiskt reaktivt och måste förvaras skyddad från luft och vatten, i till exempel fotogenlänk till annan webbplats, vilket endast består av kollänk till annan webbplats ochvätelänk till annan webbplatsIsotopenlänk till annan webbplats Strontium-90 förekommer i radioaktivt nedfalllänk till annan webbplatsefter atombomberlänk till annan webbplats och har en halveringstidlänk till annan webbplats på 28 år. 90Sr är farlig då strontium på grund av sin likhet med kalciumlänk till annan webbplats lagras i skelettet, och försök med råttor har visat att ämnet är cancerogent.

Joniserande strålning

Joniserande strålning är strålning med förmåga att frigöra elektroner från atomer och molekyler i de ämnen som träffas av strålningen. Uttrycket "radioaktiv strålning" används inte, eftersom det skulle tolkas som att själva strålningen är radioaktiv, vilket den inte är. Det är de radioaktiva ämnena som sönderfaller och sänder ut joniserande strålning.
  

Radioaktivitet

Radioaktivitet är ett ämnes förmåga att utsända joniserande strålning. Den joniserande strålningen kan delas in i partikelstrålning (alfa-, beta- eller neutronstrålning) och elektromagnetisk strålning, en vågrörelse av elektriska och magnetiska fält (gammastrålning och röntgenstrålning).

Gray

Absorberad dos beskriver den energi kroppen tar upp, per viktenhet, när den bestrålas. Enheten för absorberad dos är gray (Gy).

Risker

Akut strålsjuka uppstår när man på kort tid får en stråldos som överstiger 1 000 mSv. Det är i första hand kroppens blodbildande organ (den röda blodmärgen) som skadas. De första symptomen är illamående och kräkningar. Mycket höga doser (15 000 mSv) dödar även nerv- och hjärnceller, och då finns det ingen chans att överleva.
  
Faran för foster bedöms som allvarlig. Foster växer mycket snabbt och är på grund av detta särskilt känsliga för strålning. Risken för strålningsinducerad mental efterblivenhet hos ett foster är mycket hög under graviditetsperiodens 8-15:e veckor.
  
Förutom de omedelbara effekterna av höga stråldoser ökar risken att få cancer. Cancer behöver inte visa sig förrän efter flera år. Leukemi kan dock utvecklas redan två år efter bestrålningstillfället, medan andra tumörtyper kan ta minst tio år för att utvecklas.
  
Det är inte säkert att man får cancer om man blir utsatt för strålning. Det är många olika faktorer som ska samspela för att en tumör ska utvecklas. Sannolikheten att få cancer står i proportion till stråldosen. En ökad cancerrisk har man kunnat påvisa då människor utsatts för stråldoser högre än 100 mSv. Effekterna från låga stråldoser kan dock vara svåra att urskilja från effekterna av andra faktorer i vår miljö. Risken att utveckla cancer ökar framförallt med åldern.
  
Skyddsåtgärder En informationsmässigt svår fråga gällde varför man hade restriktioner för mjölkkor men inte för människor. Skillnaden mellan den anrikning av radioaktiva ämnen i mjölk som skulle bli fallet om mjölkkorna betade, och strålningen från markbeläggningen framgick inte. Att "betesförbudet" för mjölkkor i själva verket var en skyddsåtgärd för människor framgick inte. 
  
Markbeläggningen av radioaktivt jod medförde att SSI införde betesförbud. Radioaktivt jod har en halveringstid på 8 dagar, och avklingar relativt snabbt. Markbeläggningen innehöll dock en oväntat stor del radioaktivt cesium, vilket har en betydligt längre halveringstid och som medförde att betesförbudet förlängdes. Detta medförde att jordbrukarna fick stora problem att rädda åtminstone delar av sin vallskörd.
  
I de fall alternativt foder inte kunde anskaffas måste korna beta av årets vall. Mjölken hade då alltför höga halter av radioaktivt jod och cesium för att kunna användas som föda. Deponeringen av sådan mjölk blev svår både tekniskt och informationsmässigt.

Jodtabletter

Om man andas in radioaktivt jod kommer den att koncentreras i sköldkörteln. Man kan också få i sig radioaktivt jod genom mjölk eller annan föda. Bestrålning av sköldkörteln kan orsaka cancer, men om man mättar sköldkörteln med icke radioaktivt jod — genom att ta jodtabletter — kan sköldkörteln inte ta upp den radioaktiva joden.
  
Jodtabletterna måste därför tas innan man får i sig radioaktivt jod, annars hjälper de inte. Tabletterna ska man bara ta på uppmaning från länsstyrelsen eller Strålsäkerhetsmyndigheten. Jodtabletter skyddar endast mot bestrålning från radioaktivt jod i sköldkörteln.
  
Det är barnen som är mest känsliga för radioaktivt jod. Vuxna över 40 år behöver inte ta jodtabletter eftersom vetenskapliga undersökningar visat att det inte finns någon risk för denna åldersgrupp att få sköldkörtelcancer av radioaktivt jod. Biverkningar av jodtabletter är ovanliga.

Tjernobyl

Stråldosen per person i medeltal från olyckan vid kärnkraftverket i Tjernobyl 1986 ligger enligt SSI på mellan 200 och 300 manSv eller i medeltal 0,03-0,04 mSv per person.
  
Hur stor är stråldosen från Tjernobyl jämfört med stråldoser från andra strålkällor?
Vi som bor i Sverige får varje år i genomsnitt en stråldos på drygt 4 mSv. Detta betyder att några av oss kommer att få lägre och några av oss en högre stråldos. Stråldosen kan också variera från år till år, beroende på i vilken omfattning vi genomgår exempelvis röntgenundersökningar, eller om vi flyttar till, eller från, ett hus med radon.

Ansvar

Strålsäkerhetsmyndigheten

Strålsäkerhetsmyndighetenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, SSM, (tidigare SSI och SKI) är en ny myndighet från och med 1 juli 2008 som ansvarar för både strålskydd och kärnsäkerhet. Den kontrollerar säkerhet vid drift av anläggningarna, på kontrollen av kärnämnen samt på hantering och slutförvaring av kärnkraftens avfall. Den är också central tillsynsmyndighet och verkar för ett gott strålskydd för människan och miljön, nu och i framtiden.
  
Myndigheten håller beredskap dygnet runt mot olyckor med strålning, informerar, utbildar och utfärdar råd och rekommendationer samt stöder och utvärderar forskning. De bedriver även internationellt utvecklingssamarbete.

SSI

SSI står för Statens strålskyddsinstitut. Tillsammans med SKI ingår de från och med den 1 juli 2008 i ny, gemensam myndighet, Strålsäkerhetsmyndigheten.

SKI

SKI står för Statens kärnkraftsinspektion. Tillsammans med SSI ingår de från och med den 1 juli 2008 i ny, gemensam myndighet, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Länsstyrelsen

Ansvarar för att det finns ett program för räddningstjänst vid olycka med utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning, vare sig den ligger i Sverige eller i utlandet. Länsstyrelsen har ansvaret för räddningstjänsten (statlig räddningstjänst) vid en sådan olycka och utser en räddningsledare samt upprättar räddningsledning med stab. Med stöd av underlag från olika expertmyndigheter beslutar länsstyrelsen om varning, information och råd till allmänheten samt om åtgärder för skydd av människor, djur och miljö. Länsstyrelsen beslutar om strålningsmätningar och sanering. I län med kärnkraftverk har länsstyrelsen dessutom ansvaret för alarmering, utdelning av jodtabletter, utrymning samt att organisera en personalberedskap för räddningstjänsten. Länsstyrelsen ansvarar även för samordning av all information till allmänheten.

Kommunen

Ansvarar för information till kommunens invånare samt för att utföra strålningsmätningar. Kommunen ansvarar för mottagande och inkvartering vid utrymning. Kommunen medverkar också vid sanering efter en kärnteknisk olycka.

Landstinget

Ansvarar för medicinsk katastrofberedskap i länet.

Kärnkraftverken

Ansvarar för samtliga säkerhetsåtgärder inom kärnkraftverkets område. Vid olycka larmar kraftverket via SOS Alarm Länsstyrelsen, Kärnkraftinspektionen, Strålskyddsinstitutet och polisen samt varnar de närboende. Kraftverkets uppgift är att föra anläggningen till ett säkert läge, skydda den egna personalen och minimera utsläpp av radioaktiva ämnen i omgivningen, i syfte att skydda de närboende. Kraftverket informerar fortlöpande länsstyrelsen, expertmyndigheter och massmedier om händelseutvecklingen.

SOS Alarm

Svarar för alarmering av räddningstjänstorganisationen på uppdrag av länsstyrelsen och bistår med tekniskt samband.

Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, TV4 AB, kommersiella radiokanaler

Har ansvaret att sända varnings- och informationsmeddelanden vid räddningstjänst samt myndighetsmeddelanden.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)

Har ansvaret för att länsstyrelsens räddningsledning och andra expertmyndigheter fortlöpande får väderprognoser. SMHI tar emot larm vid en utländsk kärnteknisk olycka. SMHI är främst expertmyndighet till Strålskyddsinstitutet, och har ständig beredskap för att göra dagliga beräkningar av spridningen av utsläpp från en kärnteknisk olycka i Sverige eller utomlands. SMHI sänder på begäran en meteorolog till Strålskyddsinstitutet eller länsstyrelsen i det drabbade länet.

Socialstyrelsen (SoS)

Har tillsynsansvar för medicinsk katastrofberedskap och ger medicinska råd till landsting. En medicinsk expertgrupp (MEG) placerad av SoS hos SSI:s beredskapsorganisation svarar för att samordna och säkerställa den medicinska informationen nationellt, regionalt och lokalt till allmänheten i samråd med länsstyrelsen och landstinget.

Jordbruksverket

Är expertmyndighet inom det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk, trädgård och rennäring. Verket stöder länsstyrelserna med rekommendationer och meddelar vid behov föreskrifter för att begränsa förekomsten av radioaktiva ämnen i jordbruksprodukter m.m., för att upprätthålla djurskyddet och för att i övrigt begränsa konsekvenserna av nedfallet.

Livsmedelsverket (SLV)

Har beredskap för olyckor och katastrofer på livsmedels- och dricksvattenområdet både i fred och vid höjd beredskap. Man ansvarar för livsmedelsfrågor som t.ex. gränsvärden för radioaktiva föroreningar i livsmedel. Livsmedelsverket svarar för information till allmänheten om livsmedelsfrågor efter en kärnteknisk olycka och stöder länsstyrelsen med råd för regional information.

Polismyndigheten

Är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Polisen har en i huvudsak rådgivande, stödjande och samordnande roll inom polisorganisationen. De regionala polisområdena har det operativa ansvaret för polisverksamheten i beredskapen mot kärntekniska olyckor.

Arbetsmiljöverket (AV)

Utarbetar föreskrifter för arbetsmiljö. Ansvarar för information och råd i frågor som har med arbetsmiljö och arbetarskydd att göra efter en kärnteknisk olycka.

Kustbevakningen (KBV)

Ansvarar för miljöräddning till sjöss och bistår länsstyrelsen med att bl. a. varna sjöfarande.

Sjöfartsverket (SjöV)

Ansvarar för livräddning till sjöss och bistår länsstyrelsen med att bl.a. varna sjöfarande.

Försvarsmakten

Bidrar med resurser vid räddningstjänst efter begäran och bistår med en organisation för provtagning av produkter i lantbruk och djurhållning för den nationella strålskyddsberedskapen samt resurser för flygburna strålningsmätningar.

Frivilligorganisationerna

Bidrar med resurser vid räddningstjänst efter begäran. Medverkar vid provtagning inom lantbruket enligt avtal.
  
Källa: Länsstyrelsen


Uppdaterad 2019-01-24

 

E-post
kontakt@kavlinge.se

Telefonnummer
046-73 90 00

Organisationsnummer: 21 20 00 1058

 

Postadress
Kävlinge kommun
Verksamhetens namn
244 80 Kävlinge

Besöksadress
Kullagatan 2, Kävlinge

 

Öppettider
Måndag 08.00 - 16.30
Tisdag 08.00 - 17.00
Onsdag 08.00 - 16.30
Torsdag 08.00 - 16.30
Fredag 08.00 - 15.00

FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIER