Artikeln publicerades 26 juli 2024

Ur arkivet 2002: Barsebäck bevaras och byggs ut

Barsebäck har länge varit ett av kommunens mest populära områden att bosätta sig i. I början av 2000-talet påbörjades en utbyggnad av Barsebäcks by - den största sedan 1970-talet. Även Barsebäckshamn fick då nya småhus, efter att kommunen tagit fram en plan för att bevara den unika kulturhistoriska miljön.

Gulnat tidningsklipp.

"Efter femton år av stiltje byggs nu 29 villor och ytterligare 90 planeras" går det att läsa om Barsebäck i tidningarna 2002:

"För ett par veckor sedan gick startskottet för byggandet av 13 nya småhus på Ållavägen i Barsebäckshamn. Den 1 oktober påbörjas uppförandet av 16 hus i nordvästra delen av Barsebäcks by. Därmed bryts en lång trend av stillestånd när det gäller nya bostäder i området."

Balansgång mellan nytt och gammalt

På våren året innan kunde tidningarna berätta om hur Kävlinge kommun tagit fram ett planprogram med riktlinjer för en framtida expansion av Barsebäckshamn. Byn var - och är - en otroligt populär plats, både att bo på och besöka. Men att erbjuda fler möjligheten att bo i den vackra miljön är en balansgång. Det var viktigt att den kulturhistoriska miljön i Barsebäckshamn inte gick förlorad och därför togs en särskild bevarandeplan fram i början av 2000-talet:

"Charmen i fiskeläget Barsebäckshamn ska skyddas. Ett särskilt program med tydliga riktlinjer för vad som gäller vid nybyggnad och renovering kommer därför att tas fram. Samtidigt väntar en ny detaljplan" skrev Skånska dagbladet i mars 2001.

Bevarandeplan revideras

I en artikel där Skånska dagbladet berättar om en ny generations korsvirkesarvtagare slår tidningen fast: "Modernisering är dock oundvikligt. Man kan inte hindra människor från att anpassa sitt boende till den tid de lever i. Däremot kan man lindra skadeverkningarna på den historiska miljön."

Den så kallade bevarandeplanen skulle baseras på en kartläggning av fiskeläget som Regionsmuseet hade genomfört året innan, då husen i Barsebäckshamn granskades ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Regionmuseets sammanställning möttes dock av viss kritik från de boende, och innan planen kunde antas gjordes därför revideringar. I mars 2003 kunde Skånska dagbladet rapportera:

"Miljönämnden har nu antagit den bevarandeplan över Barsebäckshamn som varit ett hett diskussionsämne i samhället. Innan planen kunde antas krävdes en revidering och komplettering av den kulturhistoriska bebyggelseinventering som gjorts och som bildat underlag för planen."

Skånska dagbladet berättar i en artikel från 2001 om Barsebäcks historia från 30-talet:

"Vid den tiden beboddes Barsebäckshamn i huvudsak av fiskare. Men på somrarna flyttade de ut i brygghusen med sina familjer och hyrde ut sina små stugor till stadsbor för att tjäna några extra hundralappar. Efter hand började sommargästerna bygga egna hus. (…) Sedan dess har mycket förändrats i Barsebäckshamn. Efter kriget minskade fiskets betydelse och det byggdes nya sommarstugor. På 50-talet började många modernisera sina hus för permanent boende. Och de senast fem åren har även några nya hus sprängts in mellan de gamla fisketorpen."

Gulnat tidningsklipp.
Gulnat tidningsklipp.
Gulnat tidningsklipp.
Gulnat tidningsklipp.
Gulnat tidningsklipp.

I år fyller Kävlinge kommun 50 år och under detta jubileumsår kommer vi att titta tillbaka på åren som gått. Vi har grävt i kommunarkivet och läst tidningsartiklar från det halva sekel som gått sedan Löddeköpinge och Kävlinge slogs samman. Varje vecka kommer vi att titta tillbaka på ett av de 50 år som passerat, och denna vecka tittar vi tillbaka på 2002.