Varje morgon ringer klockan in eleverna på Annelundsskolan. Så har den gjort i över hundra år, och för eleverna i årskurs 6 har den gamla klockan fått en ny betydelse. Under våren har sexorna fått följa i spåren efter de barn som satt i deras klassrum långt före dem – och upptäckt att skolans historia fortfarande lever kvar runt omkring dem.

När eleverna i årskurs 6 på Annelundsskolan skulle lära sig om 1800-talet och tidigt 1900-tal blev historien något mer än årtal i en lärobok. Det visade sig att den fanns runt omkring dem – i den gamla folkskolan Annelunds klassrum, på skolgården och i de gulnande dokument som plockats fram ur kommunarkivets samlingar.

En av kommunens äldsta skolor

Bakom projektet står läraren Linda Drugge, som länge haft ett stort historieintresse. Med hjälp av kommunarkivet och arkivarien Elsa Hernbrandts stora engagemang fick hon tillgång till fotografier, ritningar, examinationsböcker och gamla betyg från elever som gick på skolan för mer än hundra år sedan.

– Det var så spännande och blev så levande! Historien finns ju faktiskt i väggarna här. Vi sitter i en gammal folkskola, ler Linda Drugge och ser sig omkring i den gamla skolsalen.

Annelundsskolan byggdes 1899 och är en av kommunens äldsta skolor. Den höga takhöjden, de stora fönstren och de välbevarade lokalerna berättar fortfarande om en annan tid. Men för många elever var skolans historia okänd innan arbetet började.

- Kommunarkivet bär på så mycket information om hur livet här såg ut förr i tiden. Vi förvaltar materialet, men det tillhör ju medborgarna. Därför är det så härligt att se att det historiska materialet används och levandegörs på det här sättet som man nu gjort på Annelundsskolan, säger kommunarkivarie Elsa Hernbrandt.

Nils och Bengta visade vägen

Genom arkivmaterialet fick eleverna följa två barn som en gång gått på samma skola som de själva – Nils och Bengta. De fick se deras betyg, läsa om vilka ämnen de hade och upptäcka hur vardagen såg ut för barn vid sekelskiftet.

– Att få namn på barn som varit i samma ålder som de själva gjorde att historien kom nära. Det blev inte bara ”barn förr i tiden”, utan riktiga människor som gått här på samma plats, berättar Linda Drugge.

Arbetet väckte många frågor och diskussioner. Eleverna reagerade bland annat på de tydliga skillnaderna mellan flickors och pojkars skolgång. Varför fick inte flickor läsa samma ämnen? Varför hade de olika förutsättningar?

– Det blev många bra samtal om jämställdhet, om hur samhället såg ut då och hur mycket som har förändrats sedan dess.

En levande historia

Samtidigt upptäckte eleverna att mycket fortfarande är sig likt. På gamla fotografier kunde de känna igen skolbyggnaden och delar av skolgården. Med hjälp av gamla ritningar såg de också att deras eget klassrum en gång varit en stor skolsal där barn i samma ålder som de själva undervisades för över hundra år sedan.

Till och med den stora klockan på skolgården, som fortfarande används för att ringa in eleverna varje morgon, kan ha funnits med redan då.

För Linda Drugge har projektet handlat om att ge eleverna något att bära med sig när de nu lämnar Annelundsskolan.

– Jag hoppas att de känner att de är en del av den här skolans historia. Nu när de ska sluta här ville jag ge dem den gåvan – att göra vår historia levande för dem.

Relaterade nyheter