Du som lever med våld och hot

Har du bevittnat våld mellan dina föräldrar eller andra vuxna? Eller har du blivit slagen eller trakasserad i din familj? Kanske du tvingas göra saker du inte vill? Så ska du inte behöva ha det! På den här sidan finns det telefonnummer och mejladresser till olika ställen där du kan få hjälp.

Är du orolig för en familjemedlem, kollega eller vän? Som närstående finns det mycket du kan göra för att hjälpa till. Det finns vissa varningstecken som du som närstående kan vara uppmärksam på.

Varningstecken

Dessa kan till exempel vara att din närstående:

• Får sms eller samtal konstant när hen är hemifrån.
• Har stenhård koll på klockan och rapporterar hela tiden om var hen befinner sig.
• Får utstå förnedrande, förminskande eller våldsamma hot och tillmälen.
• Undviker sociala kontakter och tappar intresset för tidigare intressen.
• Måste förklara eller ursäkta partners beteende och be om lov att få göra saker.
• Uppvisar förändrade beteenden eller känslor såsom ångest, oro eller depression.
• Rädsla för att bli vidrörd, undviker ögonkontakt.
• Har inte tillgång till egna bankkonton, bankkort eller sin egen ekonomi

Du behöver agera!

Om du misstänker att någon i din närhet lever i en våldsam relation är det viktigt att du finns där och agerar.

• Fråga: Var inte rädd för att ställa frågor. Hur har personen det egentligen? Hur mår hen? Visa att du är orolig, bryr dig om personen och bara vill hens bästa.
• Lyssna: Var lyhörd och lyssna på vad din närstående har att berätta för dig, utan att döma eller ifrågasätta. Var noga med att berätta för personen att det hen har upplevt inte är deras fel.
• Hänvisa vidare till hjälp: Tala om för personen att det finns hjälp att få och var den kan vända sig.
• Stanna kvar: Visa att du finns där för personen och att hen kan vända sig till dig när hen är redo. Ha tålamod.

Om det finns barn

Finns det barn med i bilden? Då är det viktigt att du gör en orosanmälan. På så sätt kan hela familjen få hjälp.

• Läs mer om hur du gör en orosanmälan

Våldsamma relationer innehåller oftast flera typer av våldshandlingar. Det är sällan fråga om endast en typ av våld. Det blir en ond spiral av våld som skapa ett mönster där den utsatta bryts ner mentalt.

Exempel på olika typer av våld:

• Psykiskt våld
  Våldsutövaren skrämmer, kontrollerar eller bryter ner för att åsamka skada. Till exempel genom hot, stark ilska, nedsättande ord eller genom att kontrollera vem den utsatta får träffa eller inte.
  
  
• Fysiskt våld
  Fysiskt våld innebär att göra någon illa genom kroppsliga handlingar. Flera gånger varje år leder fysiskt våld till att någon dör. Exempel på fysiskt våld: knuffa, nypa, bita, bränna, slå, skaka, ta stryptag och kväva.
  
  
• Sexuellt våld
  Våldsutövaren utövar kontroll eller makt av sexuellt slag. Samtycke saknas. Exempel på sexuellt våld är att tjata sig till eller tvinga någon till sex, tvinga någon att titta på porr, fota eller filma mot den andres vilja eller sexuella kränkningar i ord eller handling.
  
  
• Ekonomisk våld
  Våldsutövaren kontrollerar den utsattas pengar och ekonomi. Konsekvenserna för den utsatta blir ofta långvariga. Exempel på ekonomiskt våld är att kontrollera den utsattas pengar, inte tillåta den utsatta att ha eget kort eller konto, skuldsätta någon, hindra någon att arbeta och få lön, tvinga någon att redovisa alla inkomster och utgifter.
  
  
• Materiellt våld
  Våldsutövaren tar sig friheter med den utsattas ägodelar. För utövaren kan vara ett sätt att uppnå kontroll genom rädsla – ”Om jag kan slå sönder den här saken, tänk då vad jag skulle kunna göra med dig.”
  
  
• Latent våld
  Våld som inte uttrycks verbalt eller fysiskt, utan är underförstått genom exempelvis blickar, stämning eller kroppsspråk. Det fungerar genom den våldsutsattas rädsla eller oro, som skapats av tidigare våldshändelser. I relationer där det förekommit andra typer av våld kan det latenta våldet utvecklas till den dominerande våldsformen.
  
  
• Digitalt våld
  Våldsutövaren övervakar, trakasserar eller kontrollerar genom mobil, sociala medier eller digitala tjänster. Som med andra typer av våld kan det användas i både pågående och avslutade nära relationer. Våldshandlingarna som utförs kan vara psykiskt våld, sexuellt våld eller andra våldshandlingar, men det sker digitalt.
  
  
• Försummelsevåld
  Riktas framför allt mot personer som är beroende av andra för sin dagliga livsföring - sårbara grupper som barn, äldre eller personer med funktionsnedsättning. Våldsutövaren ger inte den vård, stöd eller hjälp som den våldsutsatta behöver, eller försvårar hjälp från andra. Utövaren kan till exempel vara en vårdande partner, en släkting, färdtjänstförare eller någon som arbetar inom hemtjänsten.
  
  
• Hedersrelaterat våld
  Begränsningar och fysiskt våld, där våldet och förtrycket kan ta sig många uttryck. Det kan bland annat handla om begränsningar i vardagen, till exempel klädval, socialt umgänge eller val av utbildning eller äktenskapspartner. Det kan också vara grovt fysiskt våld. Flickor och kvinnor drabbas hårdare än pojkar och män. Hbtqi-personer är särskilt utsatta.
  

Hedersrelaterat våld och förtryck kan drabba både barn och vuxna, män och kvinnor, oavsett kön, religion, sexualitet eller etnicitet. I Sverige har alla människor samma mänskliga rättigheter, oavsett om du är flicka eller pojke, man eller kvinna.

Om du upplever att du inte får bestämma själv över din framtid och ditt liv, vem du ska vara tillsammans med, gifta dig med eller om du känner dig övervakad och kontrollerad av din familj och släktingar, kan du vara utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. Du kanske är orolig över att du själv eller någon annan ska bli utsatt för könsstympning, bli bortförd mot sin vilja eller tvingas att ingå ett äktenskap.

Om du känner dig orolig och vill prata med någon om det du upplever, eller om du behöver hjälp kan du eller någon du litar på ta kontakt med socialtjänsten. Du behöver inte berätta vad du heter.

Vad kan Socialtjänsten hjälpa till med?

Socialtjänsten har ansvar för att våldsutsatta personer får det stöd och den hjälp de behöver. Du kan ringa till oss och vara helt anonym.

Vi kan bistå med en rad olika åtgärder, bland annat:

• Rådgivning
• Information om dina rättigheter och möjligheter till stöd, hjälp och skydd
• Kontakt med andra instanser
• Skyddat boende
• Riskbedömning och säkerhetsplanering
• Tillfällig ekonomisk hjälp
• Rådgivning i frågor om vårdnad, boende och umgänge
• Kontaktperson eller kontaktfamilj
• Akut boende
• Stödgrupper för barn som upplevt våld i familjen

Kriscentrum är en biståndsfri samtalsmottagning mot våld i nära relationer. Om du av någon anledning inte vill ha kontakt med socialtjänsten så kan du ringa direkt till dem.

Att gå till Kriscentrum är gratis och personalen där jobbar under sekretess. Du kan också få hjälp av socialtjänsten att ta kontakt med Kriscentrum.

Kontakt
046-35 50 71
kriscentrum@lund.se

Telefontider vardagar måndag-fredag klockan 11.00-12.00, i övrigt telefonsvarare.
Besöksadress: Ringvägen 1, 2:a våningen.
Postadress: Box 12 55, 221 05 Lund.

En samtalsmottagning för män, kvinnor och barn. För dig som blivit utsatt, upplevt eller utövat fysiskt/psykiskt våld. Vi erbjuder:

• individuellt anpassad hjälp
• samtalsstöd
• rådgivning
• krisbearbetning enskilt eller i grupp och det är kostnadsfritt.
  

Vi som arbetar har mångårig erfarenhet av psykosocialt behandlingsarbete. Vi arbetar under sekretess, journalföring och registrering förekommer inte. Kriscentrum drivs gemensamt av Lund, Eslöv, Kävlinge, Staffanstorp, Lomma, Höör och Hörby kommuner, samt Svenska Kyrkan.

Kontakt
Ring 116 016, samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.

Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för kvinnor som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Kvinnofridslinjen erbjuder:

• Professionellt stöd och rådgivning
• Stödtelefon dygnet runt
• Anonymitet

• Kvinnofridslinjens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Brottsofferjouren erbjuder med mänsklig samtalsstöd och vägledning till Kävlinge kommuns invånare när de har blivit utsatta för brott, bevittnat brott eller är anhörig till någon som utsatts för brott.

Brottsofferjouren har tid att lyssna om du vill prata om det som hänt och om något känns svårt eller jobbigt.

Hos Brottsofferjouren kan brottsutsatta, anhöriga och vittnen också få stöd i och information om rättsprocessen, det vill säga hur polisens förundersökning går till, vad som händer om det blir rättegång samt vad de har för rättigheter när det gäller skadestånd och brottsskadeersättning.

På tingsrätten i Lund har vi vittnesstödsverksamhet som ger stöd och information till vittnen, målsäganden och anhöriga innan, under och efter rättegång.

Stödet är kostnadsfritt och alla på Brottsofferjouren har skrivit under ett tystnadslöfte.

Kontakt till Brottsofferjouren
046-32 32 98
info@mskane.boj.se

• Läs mer på Brottsofferjourens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.