- Start
- Uppleva och göra
- Kultur
- Museer och lokalhistoria
Museer och lokalhistoria
I Kävlinge kommun finns flera olika historiska platser och museum att utforska. I vår kartportal kan du också hitta gamla kartor och jämföra med nutiden.
Museernas verksamhet drivs av Harjagers Härads fornminnes- och hembygdsförening och VikingaTider. För museernas öppettider, se länkarna längre ner på sidan. Museerna har också verksamhet riktat till förskolebarn och skolungdomar.
Minnesmärke: Judarnas flykt över Öresund 1943
I oktober 2023 är det 80 år sedan tusentals judar tvingades fly till Sverige från det ockuperade Danmark. Drygt 700 flyktingar i alla åldrar steg i land i Barsebäckshamn. För att hedra detta minne har vi tagit fram en skylt med information om vad som hände dessa dramatiska veckor och samlat in vittnesmål från överlevande och deras anhöriga.
Under andra världskriget tvingades många judar fly över Öresund. Den fjärde största mottagningshamnen var Barsebäckshamn, där totalt drygt 700 judiska flyktingar steg i land. Flykten berörde hela Skånes västkust från Trelleborg till Kullen, så även till Vikhög kom flyktingar.
Människorna på flykt togs emot på den svenska sidan av engagerad lokalbefolkning, lokala tulltjänstemän och poliser samt aktiva frivilligorganisationer såsom Röda Korset, Hemvärnet och Lottakåren. Vi vill hedra minnet av alla dessa öden, för att aldrig glömma orsakerna till de danska judarnas flykt, och sprida kunskap om denna så viktiga lokala historia.
Varför flydde judarna?
Danmark var ockuperat av Tyskland från och med 1940. Först under hösten 1943 förvärrades läget och tyskarna förberedde en razzia mot judarna i Köpenhamn under kvällen och natten den 1 oktober. Rabbinen i Köpenhamn fick kännedom om detta i förväg och förvarnade alla att inte gå hem efter sabbaten. Många judar tog sin tillflykt norrut längs den danska kusten och fick hjälp av modiga fiskare och andra privatpersoner.
I Danmarks historia framstår de danska judarnas framgångsrika flykt till Sverige som en av de absolut största händelserna under andra världskriget. Under dessa veckor flydde nästan hela den judiska befolkningen på 6 500 personer över Öresund till Sverige. Enbart ett hundratal judar greps.
Hur kom flyktingarna över till Barsebäckshamn?
Flyktingarna kom gömda på fiskebåtar, ofta dolda under nät eller hopträngda i lastutrymmen. Svenska båtar mötte upp de danska båtarna mitt i sundet där man bytte fulla fiskenät mot människor. Även svenska tullbåtar användes. Allt skedde nattetid i skydd av mörkret.
Alla flyktingar var inte judar, utan även andra människor som behövde fly ockupationen kom över sundet. Väl i land togs flyktingarna omhand i privata hem eller i Missionshuset de första nätterna. Det berättas också hur taxibilar körde flyktingar vidare till en skola i Kävlinge där de fick sova i gymnastiksalen.
I Barsebäckshamn gjordes många heroiska insatser för att hjälpa flyktingarna. Bland annat fick den lokala tullchefen Hjalmar Olsson en dansk medalj efter kriget.
Källor:
Webbsidan safe-haven.dk Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.: Dansk databas som listar registrerade personer som flydde från Danmark till olika hamnar i Sverige från 1943 och framåt. Här listas att 603 vuxna personer ankom till Barsebäck.
Vikens Sjöfartsmuseum: De danska judarnas flykt över Öresund 1943
Barsebäcks hamnalag: Nu är tyskarna här, nu får I sti opp. Barsebäckshamn under andra världskriget 1990
Boktips:
Bo Lidegaard: Landsmän - De danska judarnas flykt i oktober 1943
Lennart Rasmusson: Livlinan – De danska judarnas flykt i oktober 1943, de illegala vapentransporterna över Sunder samt mordet på Jane Horney
Barsebäcks hamnalag 1990: Nu e tyskarna här, nu får I sti opp! Barsebäckshamn under andra världskriget
Vem var Christian Mortensen?
Kävlinge sattes bokstavligen på kartan under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal av storbyggmästaren Christan Mortensen. Det är denne man som gett sitt namn till Mårtensgatan i Kävlinge. Fram till 17 maj 2024 finns en utställning om Mortensen utanför Torget Vandrarhem i Kävlinge.
Christian Mortensen föddes 1839 i Danmark och kom till Malmö 1861, där han först arbetade som timmergesäll, arbetsförman och ritare innan han 1865 blev egen byggmästare. Under de kommande åren blev han en av storbyggmästarna i Malmö.
1879 etablerade Christian Mortensen sig i Kävlinge när han köpte cirka 100 hektar mark kring den gamla medeltida Kävlinge vattenmölla. Han kom att bli den store entreprenören och samhällsbyggaren i byn, medan samhället, industrin och järnvägen växte fram. Bland annat startade han ett lädergarveri i den gamla möllan, grundade en skofabrik, byggde ett nytt mejeri på Mårtensgatan och en ny kyrka (Korsbackakyrkan).
Järnvägen banade väg
1886 kom järnvägen till Kävlinge, då linjen Malmö - Kävlinge öppnade. Christian Mortensen var väl informerad om att järnvägsbygget var på gång genom sina affärskontakter i Malmö. Han kunde sälja av markområde till både bangård och till Kävlinge stationshus. Mittemot järnvägsstationen byggde Mortensen järnvägshotellet som stod klart 1888, där också ett torg anlades.
1902 bildades Kävlinge municipalsamhälle och arbetet med att anlägga gator påbörjades. 1905 fick Mårtensgatan sitt namn just efter markägaren Christian Mortensen. Mårtensgatan blev redan från början Kävlinges pulserande affärsgata med flera företag och handelsidkare.
Vem var kapten Carl Edvard Brodin?
Får vi lov att presentera kapten Carl Edvard Brodin? Det är nämligen denne man som gett namn åt Kaptenens park i Stationsstaden i Kävlinge.
Kapten Carl Edvard Brodin (1845–1914) var Kävlinges första stins och kom hit 1886 från Nässjö. Han hade till en början titeln stationsinspektor. Den alltid välklädde herren, som tidigare varit kapten i svenska armén, blev senare både poststationsföreståndare och trafikchefsassistent för järnvägssträckan Malmö – Billesholm, som gick via Kävlinge.
Carl Edvard Brodin blev under sin tid viktig som ledare för järnvägen i Kävlinge. I byn gick han under namnet "Kaptenen" eller ”Kapten Brodin”, på grund av sitt prydliga yttre, och det var många som tyckte han var just kapten över Kävlinge station.
Intresse för trädgård och växter
Carl Edvard Brodins stolthet och stora fritidsintresse var hans trädgård som också var uppskattad och berömd i samhället och gick under namnet ”Kaptenens trädgård”. Platsen för trädgården var väster om stationen vid vändplatsen för bussarna.
Nu finns en ny härlig plats för alla Kävlingebor, eller besökare, att samlas kring – Kaptenens park – som alltså fått sitt namn efter kaptenen Carl Edvard Brodin.
Förutom vackra perennrabatter innehåller parken stiliga prydnadsgräs, höga träd, gröna gräsmattor och lekfulla buskage. Tanken är att parken ska erbjuda något för alla – gammal som ung – med lekplatser, klätterblock, schackbord, grusplan för boule, gräsytor för bollspel eller picknick och en amfiteaterliknande sänka med en liten scen. I mitten av parken kommer ängsblommorna att få härja fritt för att främja den biologiska mångfalden.
Mårtensgatan 33 genom tiderna
Följ med på en historisk resa från spannmålsfirma och postkontor fram till dagens popup-park. Historierna är hämtade från boken Historien om Mårtensgatan av Cecilia Hägglund. Fotografierna kommer från Kävlinge kommunarkiv.
På Mårtensgatan 33, har det sprudlat av aktivitet sedan sent 1800-tal. Här låg då ett av de äldsta husen på Mårtensgatan. Redan då var det en central plats i byn med närhet till den viktiga järnvägen.
Spannmålshandlare Nils Olsson grundade sin rörelse på denna plats 1891 men på grund av ohälsa tvingades han att lämna sitt företag. När spannmålsfirman upphörde blev det istället flera olika affärslokaler i huset.
Under 1800-talet fanns postkontor på de flesta orter och så även i Kävlinge. Vid sekelskiftet låg poststationen i husets hörnlokal. På den tiden fick man bege sig till postkontoret om det fanns något brev som väntade. Postmästare var Herr Burén med frun som hjälpreda. På väggen utanför brukade han sätta upp en lista på brev som kommit. Egentligen var det frun som skötte ruljangsen då Herr Burén var ”svag för glaset”. Fru Burén var en fin och kultiverad dam. Hon talade både engelska och franska och kunde spela klassisk musik på piano.
På bilden syns ett vykort från Mårtensgatan daterat 1902. Till vänster vid bryggare Enock Bengtssons stall står urmakare Nils Larsson. Doktor Alvar Sandberg promenerar mitt i gatan. Till höger, postkontor, läkarbostad och trävaruhandlarens kontor. Efter att Herr Jönsson sålt affären och flyttat till Halmstad tog Bror Bengtsson över verksamheten.
År1912 tog Edvin Henning Sjöberg över firman som sålde spannmål, foder och gödningsämnen samt stenkol och trävaror. Sjöberg var under en tid mellan 1905 och 1911 ledamot i Kävlinge kommunfullmäktige. Huset hade då grönmålade spåntade träväggar och spåntak.
På ovanvåningen fanns det lägenheter och här öppnade den välkände doktor Alvar Sandberg sin praktik. När han skulle ut på patientbesök tog han sig fram på sin velociped (en gammal cykel). På den tiden fanns endast två cyklister i byn, den andre var arkitekt Vallin på Cementgjuteriet.
Doktor Sandberg ansågs på den tiden vara en berest herre som flera gånger besökt Paris. Under sin krafts dagar brukade han tillbringa sina semestrar i Paris som han gärna berättade om. Efter Alvar Sandberg, flyttade bokhållaren från Kjeflinge mölla, Karl Henning Jönsson in i huset. ”Enarmade Jönsson” kallades han eftersom han hade förlorat sin ena arm i en olycka. Han älskade musik och införskaffade sig därför ett positiv som han vevade med sin friska arm.
År 1925 flyttade en ung man vid namn Gösta Bernhard Öhrström till Skåne efter att som 15-åring tagit ställning som kontorist på en snickerifabrik i Virserum i Småland. När han kom till Kävlinge tio år senare, hade han med sig en gedigen utbildning som han hade lärt sig hos släktingar från den småländska snickerifabriken. Drömmen om att kunna öppna en egen möbelaffär blev sann i Kävlinge, först i en lokal på Unionsgatan.
År 1929 köpte Nils Öhrström huset på Mårtensgatan 33 och flyttade sin möbelaffär dit. Han disponerade själv en av affärslokalerna och hyrde ut de andra två. Mellan 1923 - 33 fanns Engdals Herrekipering i andra delen av huset. Det var denna herrekipering som Malte Andersson senare övertog.
Öhrströms möbelaffär utvidgades och tog med tiden över hela butiksytan. Äldsta sonen Arne tog över hela verksamheten efter sin far. Även han hade fått sin utbildning i Virserum.
1965 hade möbelfirman ett storstilat 40-årsjubileum. Dagligen lottade man ut en fåtölj där behållningen gick till Rädda Barnen. 1975 firade man 50 års-jubileum och enligt en dåtida tidningsintervju med Arne ”räds man inte IKEA” som detta år hade planer på att etablera sig i Löddeköpinge men som i stället öppnade vid Bulltofta i Malmö 1977.
2010 drevs Öhrströms möbler AB av Arnes båda söner Anders och Stefan. År 2014 sålde bröderna huset och lade ner sin verksamhet.
Den nya ägaren hade loppmarknad i lokalerna men sålde till slut huset vidare till kommunen år 2020 för 5 miljoner kronor.
Idag har det gamla möbelhuset rivits och marken på fastigheten Olof 1 har sanerats. I väntan på att ett nytt hus ska byggas här på tomten har en tillfällig popup-park anlagts, som kommer att finnas på platsen under cirka 3-4 år. Parken är den första i sitt slag i Kävlinge kommun och är tänkt att användas både för avkoppling och aktiviteter.
Fredwicksfeldtska möllan
I Löddeköpinge finns en av Skånes ståtligaste väderkvarnar. Möllans namn kommer troligen av ägarinnan till Barsebäcks gods, Fredrique Bonde som tillsammans med sin man Gustaf Hamilton uppförde kvarnen 1849. Sedan 1950 ägs möllan av hembygdsföreningen.
Verksamheten drivs av Harjagers Härads fornminnes- och hembygdsförening.
Kontaktperson:
Göran Brandin
0739-04 80 84
Facebook-sida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Skolmuseet i Löddeköpinge
Skolmiljö från 1930- till 1960-talet.
Möjlighet att boka visning för grupper efter överenskommelse.
Verksamheten drivs av Harjagers Härads fornminnes- och hembygdsförening.
Adress:
Landskronavägen 16, Löddeköpinge.
Kontaktperson för Skolmuseet:
Agne Andersson
0707-15 86 53
VikingaTider
VikingaTider är ett arkeologiskt friluftsmuseum beläget på ett 25 hektar stort djur- och naturrikt kulturområde. Med hjälp av arkeologisk kunskap och en gnutta kreativitet vill VikingaTider återskapa det skånska landskapet så som det såg ut för tusen år sedan.
Kontakt:
046-70 62 10
info@vikintatider.se
1000 år längs ån
1000 år längs ån var ett Leaderprojekt inom Kävlinge kommun som mellan åren 2020 och 2022 satsade på att synliggöra de unika tillgångar Kävlingeån och Lödde å erbjuder. Projektet lyfte medvetandet om ån och dess betydelse historiskt och i nutid, samt gjorde ån än mer attraktiv och tillgänglig för medborgare och besökare.
Bland annat har å-vårdare utsetts, historiska å-vandringar har genomförts och en ny hälsostig har anlagts.
Mer information om projektet "1000 år längs ån"
Mer information om Hälsans stig vid Kävlingeån Länk till annan webbplats.
Historiepodd om ån
En historiepodd om Kävlingeån har tagits fram av projektet under hösten 2021. Podden har 10 avsnitt som sträcker sig ända tillbaka till tiden då megalitgravarna skapades, via vikingatiden, industrialiseringen och fram till våra dagar. Skapare av podden är historikern Estelle Nambord från Löddeköpinge. Podden heter "1000 år längs ån" och finns på Spotify.
Har du frågor, kontakta projektgruppen
- Projektägare: Philip Allgoth, Kävlinge kommun
philip.allgoth@kavlinge.se - Projektledare: Ivar Sjögren,
1000arlangsan@gmail.com
Telefon: 0705-157801