Bostad och hälsa

Fastighetsägare omfattas av miljöbalkens krav på egenkontroll. Alla
som driver en verksamhet ska planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön.

Att som fastighetsägare se till att man har en väl fungerande egenkontroll kan tillföra mycket mer än bara vetskapen om att lagstiftningen följs. Ofta finns det ekonomiska fördelar med att organisera sin egenkontroll, inte minst genom att en välskött fastighet är en större ekonomisk tillgång än en misskött fastighet.

Regelbundna kontroller

Regelbundna kontroller och tydliga rutiner kan minimera kostnaderna. Genom att den som är ansvarig vet vad som ska göras i en viss situation, till exempel vid en vattenskada, kan problemen ofta begränsas och oväntade kostnader undvikas. Regelbunden genomgång av fastigheten ger bättre framförhållning vad gäller stora och oundvikliga kostnader till exempel vid stambyte eller ombyggnation av ventilationssystem. Detta kan vara extra viktigt för ett litet bostadsföretag eller en bostadsrättsförening med begränsad budget.

Dokumentation underlättar

En väl genomtänkt dokumentation är viktig för att kunna göra bedömningar av det slitage och de risker som följer med fastigheten. Dokumentation underlättar också upplärning av nyanställda och säkerställer att kunskapen stannar i verksamheten. Dokumentationen är en bra hjälp för att kunna visa att man efterlever de krav som ställs från myndigheter.

Områden fastighetsägare bör ha kontroll på

Det finns många områden du som fastighetsägare bör ha kontroll över.
Någon generell sammanställning över vilka dessa områden är, är svårt att göra, eftersom det varierar från fastighet till fastighet. Nedan preciseras ett antal av dessa områden. Det är ditt ansvar som fastighetsägare att undersöka om det finns något annat i verksamheten som kan innebära risker för människors hälsa och miljön. En dialog mellan hyresgäster och fastighetsägare underlättar skötseln av fastigheten. Tydlig information och god kommunikation kan förebygga och lösa många problem.

Avfallshantering

• Buller
• Cistern
• Fukt och mögel
• Förekomst av miljö- och hälsoskadliga byggnadsmaterial
• Inomhustemperatur
• Energianvändning
• Kemikalier
• Radon
• Skadedjur
• Transporter till och från verksamheter i fastigheten
• Vattentemperatur
• Ventilation
• Verksamheter i fastigheten (till exempel affär, restaurang, förskola)

Vägledning i ditt arbete med egenkontroll

Här presenteras ett antal frågor som fastighetsägare bör tänka på och som kan vara en hjälp på vägen för införande av en egenkontroll.

• Känner vi till vilka miljöregler som gäller för vår verksamhet? Gäller det alla berörda inom verksamheten?
• Räcker våra kunskaper för att följa gällande bestämmelser? Vilken
  kompetens finns i verksamheten? Inom vilka sakområden behöver vi förstärka eller ta in kompetens? Hur gör vi det?
• Vem är ansvarig för att nödvändiga miljö- och hälsoskyddsåtgärder
  vidtas? Vem är ansvarig för rutiner, instruktioner och dokumentation? Vem ansvarar för uppdatering av egenkontrollen?
• Hur dokumenterar vi vår verksamhet? Vilka rutiner finns för dokumentation?
• Hur gör vi när det kommer in synpunkter eller felanmälningar på fastighetens bostäder, skötsel eller annat? Följer vi upp inkomna
  felanmälningar?
• För vi någon statistik över hur många och vilka typer av felanmälningar som kommer in?
• För vilken utrustning har vi respektive saknar vi tillräckliga skötsel- och driftinstruktioner? Kontrollerar vi att utrustningen hålls i gott skick?
• Vilka rutiner finns vid eventuella driftstörningar eller olyckshändelser? Vem kontaktas? Hur följer vi upp sådana händelser för att förhindra att de inträffar igen?
• Hur påverkar vår verksamhet omgivningen och de boende i våra
  och närliggande fastigheter? Vilka störningar kan uppstå?
• Vilka rutiner finns för regelbunden kontroll av verksamhetens påverkan på människor och miljö? Är de tillräckliga?
• Medför vår verksamhet några risker? Görs någon regelbunden
  riskinventering? Hur kan vi minska dessa risker?
• Vilka verksamheter finns i vår fastighet (till exempel frisör, restaurang, affär)? Hur upprättas avtal med dessa verksamhetsutövare? Vilka risker och vilken påverkan på människors hälsa och miljön kan dessa verksamheter medföra?
• Hur kan vi visa för våra boende, allmänheten och tillsynsmyndigheten att vi har en bra egenkontroll för verksamheten?
• Vilken information ger du som fastighetsägare till de boende om
  deras ansvar i olika frågor? Till exempel om ventilation och
  felanmälan. Hur ges informationen? Ges den vid inflyttning eller är den återkommande?

Mer information

För mer information om det ansvar som du som fastighetsägare har när det gäller egenkontroll finns bland annat följande material:

• Miljöbalken - hur berör den dig som företagare? (Svenskt Näringsliv)
• Fastighetsägarens ansvar – ett hjälpmedel för egenkontroll (Sveriges fastighetsägaresförbund)
• Fastighetsägarens guide i miljöbalken (Fastighets-ägarna Sverige)
• Miljöbalken. En sammanställning för fastighetsförvaltare (Svensk Byggtjänst Förlag).

Buller upplevs idag av många människor som ett av de största miljöproblemen. Enheten för buller är decibel (dB) och uttrycks i en logaritmisk skala, vilket innebär att en förändring av ljudnivån med 10 dB(A) upplevs som en ungefärlig fördubbling alternativt halvering av ljudet.

Störning

Vid installation av framför allt luftvärmepump är det viktigt att tänka på risken för bullerstörning. Tänk på att välja värmepump med lågt källbuller (källbuller är en teknisk term för hur mycket buller som avges). Det är viktigt att du innan installationen samråder med dina grannar!

Om risk finns för bullerstörning bör du anlita en fackman för att utreda lämpligaste placeringen. Där tomterna är små och det är nära till grannar bör placeringen av värmepumpen noga övervägas.

Riktvärden

Det finns riktvärden som används vid bullerstörning från värmepumpar.

Vid bostäder, rekreationsytor i bostäders grannskap och vård- och utbildningslokaler gäller följande:

Dag, klockan 07-18, 50 dB(A) ekvivalentnivå.

Kväll, klockan 18-22 samt sön- och helgdag klockan 07-18, 45 dB(A) ekvivalentnivå.

Natt, klockan 22-07, 40 dB(A) ekvivalentnivå och 55 dB(A) maxnivå

Bedömningen utgår från ljudnivån vid fasad eller uteplats. Om en granne anser sig störd av buller från din värmepump, är det alltså vid grannens fasad eller uteplats som riktvärdena ska uppfyllas.

För områden med fritidsbebyggelse eller rörligt friluftsliv är motsvarande riktvärden 10 dB(A) lägre dagtid samt på kvällar och helger medan riktvärdet nattetid ligger 5dB(A) lägre både för max- och ekvivalentnivån.

Värmepumpar är ett miljömässigt bra alternativ för uppvärmning. Det kan dock finnas risk för skador på miljön, och därför ska installation av värmepump anmälas till miljöenheten.

Anmälan om installation av värmepump

För att få anlägga och driva en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten krävs att anmälan görs till miljöenheten enligt miljöbalken och lokala hälsoskyddsföreskrifter för Kävlinge kommun

Inom fastslaget eller föreslaget vattenskyddsområde krävs tillstånd av bygg- och miljönämnden för installation av värmepump. Inom vissa delar av ett vattenskyddsområde kan det vara förbjudet att installera en värmepumpsanläggning. Innan du börjar gräva kan du behöva begära utsättning för el, tele, bredband, vatten- och avloppsrör, gasledning med mera.

Varför miljökrav?

I en värmepumpsanläggning används flytande kemikalier. Eftersom kollektorslangen ligger i antingen marken, borrad brunn eller i ytvatten så finns en viss föroreningsrisk om läckage skulle uppstå. Vid stora läckage med miljö- och hälsofarliga produkter kan följderna bli allvarliga med bland annat förorenade brunnar, grund- eller ytvatten.

Rätt anläggning

Det är noga med var anläggningen placeras. Tänk på det här när du ska bestämma placering av anläggningen;

• Energibrunnar bör inte placeras närmare varandra än 20 meter eftersom utvinningen av värme kan påverkas. Placering av energibrunn bör därför vara minst 10 meter från tomtgränsen.
• Skydd av dricksvattenbrunnar. Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) rekommenderar att avståndet mellan energibrunn och enskild dricksvattentäkt uppgår till minst 30 meter om vattentäkten är borrad och 20 meter om vattentäkten är grävd.
• Energibrunnen och jordvärmeslingorna bör om möjligt placeras nedströms dricksvattentäkten.
• Strandskyddsbestämmelser (generellt 100 m längs större vattendrag och sjöar).
• Kulturminnesskydd (fornminnen och liknande).
• Naturvårdsintressen (skydd av djur och värdefulla naturmiljöer).
• Placering av enskild avloppsanläggning, dräneringsledningar, kablar och vatten- och avloppsledningar.

Anmälan

Anmälan ska i god tid före installation sändas till miljöenheten via e-tjänsten som finns under sidan E-tjänster och blanketter.

Anmälan skall göras senast 6 veckor innan installationen. En komplett anmälan gör att handläggningstiden blir kortare. Ritning över anläggningens placering samt säkerhetsdatablad för köldbärarvätska ska bifogas anmälan.

Vid anmälan tar kommunen ut en avgift för handläggning i enlighet med av kommunfullmäktige fastställd taxa för Kävlinge kommun.

Luftvärmepump

Installation av luftvärmepump behöver inte anmälas till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Det är däremot viktigt att tänka på risken för bullerstörning. Välj därför helst en luftvärmepump med låg ljudnivå och placera den så att den orsakar så lite risk för störning som möjligt. Montering på den egna fasaden bör ske med vibrationsdämpande infästningar. Samråd bör ske med grannar innan installationen påbörjas.

En bra inomhusmiljö har god ventilation, är lagom varm och fri från fukt, mögel, radon och buller.

Upplevda besvär och symtom relaterade till byggnader är ett utbrett problem. Dåliga inomhusmiljöer visar sig ofta indirekt genom byggnadsskador eller att människor får symtom eller besvär. Många komfort- och hälsoproblem beror på fuktproblem av något slag. I en nationell miljöhälsoenkät var andelen som rapporterade symtom som de förknippade med inomhusmiljön 18 procent, vilket motsvarar drygt 1 miljon människor.

Tänk på att barn som utsätts för tobaksrök har större risk att få astma/allergi. Alla som redan lider av astma, allergi eller annan överkänslighet är också extra känsliga för tobaksrök och mår många gånger mycket dåligt om de utsätts för tobaksrök från omgivningen.

Tidigare bedrev kommunen miljöövervakning i form av luftkvalitetsmätningar i Löddeköpinge. Här mättes bland annat partiklar (PM10), kvävedioxid (NO2) och bensen.

Det finns fastställda miljökvalitetsnormer för både partiklar, kvävedioxid och bensen. En miljökvalitetsnorm får inte överskridas och det är obligatoriskt för kommunen att genom mätning eller beräkning kontrollera nivåerna av dessa föroreningar.

Partiklar kommer främst från vägtrafiken, avgaser innehåller partiklar, men den största massan av partiklar kommer från uppvirvlat damm från vägbanorna. Det är av den anledningen som vi har högst partikelhalter under våren då vägbanorna torkar upp men fortfarande är belagda av partiklar som rivs loss av bland annat dubbdäck under vintern. Partiklarna från avgaserna är små men många och transporteras därför långt från utsläppsstället. Dieselavgaser innehåller mer partiklar än avgaser från bensinbilar.

Andra källor för partiklar är eldning med fast bränsle, främst vedeldning. Lokalt kan vedeldning stå för tämligen höga partikelhalter.

I Löddeköpinge har uppmätts relativt höga halter av partiklar, se figurerna nedan, anledningen är närheten till motorvägen samt den höga trafikintensiteten kring köpcentret Center Syd.

De senaste mätningarna visar att kväveoxiderna (NO2) samt partiklar (PM10) ligger under MKN. Informationen och resultaten finns i rapporterna ”Luftkvalitet med fokus på kvävedioxid och partiklar PM10 i Skånes kommuner 2014” och "Program för samordnad kontroll 2017-2018" sammanställda av Skånes luftvårdsförbund som driver luftövervakningen för hela Skåne genom en gemensam emissionsdatabas.

Inom område med detaljplan får motorn i stillastående motordrivet fordon hållas igång utomhus högst en minut. Det gäller inte

• Om fordonet står stilla pga. trafikförhållande, exempelvis i trafikkö.
• Vid bilreparationer, där motorn behöver vara igång.
• Om motorn hålls igång för att driva anordning, annan än uppvärmningsanordning, om det behövs för fordonets ändamålsenliga brukande.

Kör inte på tomgång. Behöver du skrapa rutorna så gör det innan du startar bilen. Om du backar in bilen kommer du iväg snabbare vid kallstart, det minskar bränsleförbrukningen.

Avgaserna är som giftigast när motorn är nystartad. Undvik därför tomgång så mycket som möjligt och speciellt när bilen är kall. Om du av någon anledning måste köra på tomgång så se till att det inte finns barn i bilens närhet. Barnen är känsligare och eftersom de är kortare så kommer de också närmare avgaserna.

I många villor finns det en kamin eller annan så kallad lokaleldstad, det kan vara en insats i den öppna spisen, en täljstenskamin eller en modern typ av kakelugn. Att elda i kaminen ger en hög ’mysfaktor’ samtidigt som det naturligtvis ger ett värmetillskott under kalla vinterkvällar.

Men vedeldning kräver kunskap och träning för att vedeldningen inte ska ge upphov till störningar för omgivningen och man bör vara uppmärksam på röken från sin skorsten för att inte störa eller förstöra grannsämjan. I dessa riktlinjer ger miljö- och byggnadsnämnden anvisningar för hur man bör hantera sin eldning så att störningar
för omgivningen minimeras.

Eldning i tättbebyggt område

Om du bor i ett område med små tomter eller om det är nära till grannar, bör braskaminer, öppna spisar och kakelugnar endast användas för så kallad trivseleldning och inte primärt för uppvärmning. Trivseleldning innebär eldning vid ett par tillfällen per vecka och då högst några timmar per tillfälle.

Ge akt på röken, om väder och vind gör att röken slår ner mot bostäder i närheten, är det bättre att elda vid ett annat tillfälle då förutsättningarna är bättre.

Du bör visa särskild hänsyn till bostäder i närheten med mekanisk ventilation, då rök kan sugas in i bostaden av ventilationen.

Om det blir klagomål på din eldning, kan miljö- och byggnadsnämnden, om det finns fog för klagomålen, förelägga dig att endast elda ett par gånger per vecka.

Ved

Det bästa alternativet är ved från lövträd. För att få en effektiv förbränning måste veden vara tillräckligt torr. Lagom fukthalt i veden är 16 – 20 %. För att få denna fukthalt, behöver veden lagras kapad och kluven utomhus i minst ett år under tak. Veden skall lagras luftigt, den skall inte viras in i presenning eller liknande. Det är bra om man har plats att lagra veden inomhus några veckor innan man eldar med den.

Du får inte elda med målat eller impregnerat virke. Detta och annat avfall skall lämnas till miljöstationen.

Elda rätt

Det viktigaste är att elda på rätt sätt. Veden skall vara ren och torr, det skall vara tillräckligt hög temperatur i eldstaden och det skall tillföras tillräckligt med luft (syre) för att förbränningen skall bli effektiv. Att elda rätt är förutom att det ger lägre utsläpp, också det mest ekonomiska eftersom veden utnyttjas på bästa sätt.

För lite luft ger upphov till pyreldning med höga utsläpp av oförbrända ämnen. Igensotade rutor på kaminen och tjärbildning är tecken på otillräcklig lufttillförsel.

För mycket luft kyler å andra sidan eldstaden så att förbränningen blir ineffektiv på grund av detta.

Man kan iaktta röken för att avgöra om förbränningen är effektiv. Om det ryker vitt eller mörkt direkt ur skorstensmynningen är temperaturen sannolikt för låg. Röken ska inte synas förrän den nått någon meter från skorstenstoppen. Röken är nästan osynlig vid varmt väder om man eldar på rätt sätt och vitaktig vid kallt väder då vattenångan kondenserar.

• Undvik att elda om vindriktningen är sådan att röken kommer att utsätta någon för olägenheter. Var uppmärksam på var luftintagen på intilliggande bostadshus finns. Speciellt uppmärksam bör Du vara om någon närliggande byggnad har mekanisk till- eller frånluft.
• Veden ska vara torr, ren och lagrad minst ett år, kluven och anpassad till eldstaden. Elda inte med okluven ved!
• Se till att snabbt få ordentlig fyr och en hög temperatur i eldstaden.
• Se till att ha ordentlig glödbädd. Raka ihop glöden inför varje nytt
  bränsleinlägg.
  

Fakta om utsläpp från vedeldning

Eldning med ved ger upphov till utsläpp av vissa miljö- och hälsofarliga ämnen, t. ex. bensen, polycykliska aromatiska kolväten och partiklar. Utsläppen kan leda till luftvägsproblem, påverka hjärt- och kärlsystemet och vissa ämnen är cancerogena. Särskilt känsliga är astmatiker, barn och äldre. Utsläppen av dessa farliga ämnen är större vid ofullständig förbränning, alltså när man eldar med fuktig ved, har otillräcklig lufttillförsel eller otillräcklig temperatur i eldstaden.

Förändringar av eldstäder och rökgaskanaler

En bygganmälan ska göras till miljö- och byggnadsnämnden vid installation eller väsentliga förändringar av eldstäder och rökgaskanaler. Som väsentlig förändring anses bl.a. ändring av skorsten eller annan åtgärd som kan påverka byggnadens brandskydd eller som kan medföra ändrad påverkan på omgivningen. För ny skorsten erfordras bygglov.