Så lever du mer hållbart!

Att leva hållbart behöver varken vara svårt eller dyrt. Med några enkla medel och tips kan du leva ett mer hållbart liv. Här ger vi ger dig några inspirerande tips.

Litet barn på marken i skogen under hösten som utforskar mossa och löv.

I Sverige lever vi som om det fanns 4,2 jordklot (enligt Naturskyddsföreningen). Det innebär att djur, natur och människor i andra länder och våra barn och barnbarn får betala för det vi konsumerar. Vi behöver äta mer vegetariskt och mindre kött, resa mer med kollektivtrafik och mindre med flyg och bil och vi behöver konsumera på ett grönare sätt. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Nedan har vi samlat några enkla tips som vi alla kan dra nytta av. Titta gärna runt och låt dig inspireras.

Återbruk och hållbar konsumtion

Allt det vi konsumerar blir avfall, förr eller senare. Vi kan minska mängden avfall genom att konsumera mer hållbart. Tänk efter och planera innan du handlar, det gör gott i både plånbok och för miljön.

Sharing is caring – testa delningsekonomi

Kan du handla varan second-hand eller kanske låna av en granne? Verktyg som du använder mer sällan, exempelvis sticksåg och häcksax, är en god idé att låna eller kanske köpa in och dela med grannar och bekanta.

Kvalitet och planering lönar sig

Slit och släng kostar ofta mer än att satsa på högkvalitativa produkter från början. Det lönar sig sällan att handla den där produkten som kostar lite mindre. Istället blir det garanterat fler inköp och turer till butiken inom en relativt snar framtid.

Genom att planera dina inköp, exempelvis genom att ta del av produkttester och användarrecensioner kan du fatta både kloka och hållbara beslut.

Kemikalier i gamla produkter och textilier

Det är bra att handla begagnat, men se upp för vissa saker. Var försiktig med att köpa leksaker som är mer än 10 år gamla. Plastleksaker kan innehålla vissa ftalater som nu är förbjudna på grund av hälsorisker.

Äldre möbler och kuddar av skumgummi kan dessutom innehålla flamskyddsmedel som numera är förbjudna.Skaffa inte textilier, sofföverdrag eller mattor som är behandlade med kemiska flamskyddsmedel eller med högfluorerade ämnen som gör att de är smuts- och vattenavvisande. Fråga i butiken vad textilierna innehåller eller gör egna efterforskningar innan inköp.

Kille och tjej i munskydd inspekterar en bordslampa på loppis.

Ta kontroll över din kläd- och skokonsumtion

Kläder, skor och diverse textilier utgör en stor del av vår totala konsumtion och har därför en betydande inverkan på miljön. Därför är det viktigt att vara medveten om saker som kan göra din klädkonsumtion mer hållbar.

  • Var rädd om det du har, så håller det längre. Använd exempelvis förkläde då du lagar mat.
  • Behöver du verkligen en ny vårjacka? Försök att handla då det verkligen behövs, inte då modet förändras.
  • Köp second-hand och sälj vidare de kläder, skor och accessoarer som du tröttnat på men någon annan kan ha glädje av.
  • Kontrollera att impregneringssprayer för kläder och skor är fluorfria, det vill säga att sprayen inte innehåller högfluorerade ämnen (PFAS).
  • Fråga efter fluorfria fritidskläder och skor när du handlar. Högfluorerade ämnen används för att kläder och skor ska bli vattentåliga men samtidigt kunna andas. Ämnena är dock mycket svårnedbrytbara i naturen.
  • Välj inte träningskläder och skor med märkningen antibakteriellt, bakteriedödande eller anti-odour. De innehåller miljöfarliga ämnen som silver och triclosan – ämnen som följer med avloppsvattnet till reningsverket där de är svåra att rena bort.

Nyfiken på din klimatpåverkan?

Vår klimatpåverkan i Sverige är i snitt nio ton per person och år, vilket är avsevärt högre än det globala genomsnittet. Parisavtalets mål är att hålla den globala medeltemperaturökningen väl under två grader och sträva mot att hålla temperaturökningen under 1,5 grader. Det innebär att de genomsnittliga globala utsläppen bör vara högst ett ton per person 2050.

Om du är nyfiken på hur din klimatpåverkan ser ut och förhåller sig till Sveriges och hållbarhetsmålet kan du klicka dig vidare till Klimatkontot eller till världsnaturfondens klimatkalkylator. På Klimatkontot kan man dessutom se vilken/vilka kategorier som har högst klimatpåverkan. Om du vill göra något för att minska ditt klimatavtryck kan det vara en bra indikator på vad du kan börja med.

Klimatkontots webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

WWF:s klimatkalkylator på webben Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SYSAVS inspirationstips för en hållbar vardag Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Här kommer fler tips för ett hållbart liv

I trädgården

Utomhus kan man göra små insatser som bidrar till en förbättrad omgivning för många. Genom att bevara trygga miljöer för växter och djur hjälper du till att bevara den biologiska mångfalden.

  • Låt en del av trädgården växa som den behagar.
  • Plantera växter som uppskattas av fjärilar, bin och humlor.
  • Anlägg en damm med vattenväxter och stenar.
  • Sätt upp holkar till fåglar och fladdermöss.
  • Sätt upp bihotell – funkar både i trädgården och på balkongen.

Har du balkong?

Även om du inte har en trädgård kan du göra saker för den biologiska mångfalden.

  • Plantera växter som uppskattas av fjärilar, bin och humlor.
  • Välj växter som blommar vid olika tidpunkter; vår, sommar, sensommar och höst.
  • Ställ ut ett vattenfat och lägg i småsten eller kulor så insekterna inte drunknar.
  • Plantera lökar av till exempel krokus, scilla och tussilago. Alla vårblommor trivs i kruka och låda.
  • Perenner kan övervintra om du skyddar krukorna mot vinterkylan.

Bygga och renovera

Renoveringstrenden har spridit sig över hela landet och viljan av att fixa med sitt hem har kanske aldrig varit starkare. Det finns många goda sidor av en renovering, men också mycket att tänka på innan man ska börja sitt projekt.

Det produceras en hel del slitstarka material som ska hålla i 100 år, men som redan rivs ut efter bara 15 år och slängs. Fundera på om allt behöver rivas ut eller kan det kanske målas om? Kan materialen återanvändas i någon annan del av hemmet? Har bekanta nytta av det?

Tänk på att lämna gammalt bygg- och rivningsmaterial på rätt plats. En hel del gammalt byggmaterial ska lämnas som farligt avfall. Exempelvis plastmattor, tryckimpregnerat virke, kreosotbehandlat trä, material som innehåller asbest.

Välj rätt byggmaterial och återvinn

  • Försäkra dig om att du inte lägger in golv eller tapetserar med våtrumstapeter av PVC som innehåller mjukgörande ftalater.
  • Undvik allt som sägs vara antibakteriellt behandlat, till exempel bänkskivor, kylskåp och dörrhandtag. Det innebär ofta bekämpningsmedel som är skadliga när de kommer ut i miljön och att bakterier utvecklar antibiotikaresistens.
  • Titta efter produkter som är godkända enligt miljömärkningar och miljödömningssystem. Till exempel när du väljer fog, isolering eller mässingsarmaturer.
  • När det är dags att välja material till fasad och tak, se till att välja material som inte förorenar dagvattnet som kopparbleck.
  • Använd miljövänligt virke, inte tryckimpregnerat trä, till sandlådor och odlingsbehållare. Metaller från impregneringen kan gå över i sanden och jorden så människor och djur kan få i sig dem.

Målning

Många målarfärger innehåller miljöskadliga ämnen. Det gäller även vattenbaserade färger där konserveringsmedel ingår.

  • Välj en miljömärkt färg som innehåller så lite miljöstörande ämnen som möjligt. Astma- och allergiförbundets symbol är bra att titta efter.
  • Ta hand om sliprester och gammal färg så det inte hamnar i omgivande miljö eller dagvatten.
  • Miljöfarliga kemikalier som lösningsmedel, olja och färgrester ska lämnas till miljöstationen och aldrig hällas ner i toaletten, vasken eller golvbrunnen.
  • Lägg rollers och penslar i en plastpåse när du tar paus från målning med vattenbaserad färg. Då behöver de inte rengöras mellan gångerna.
  • Välj skonsamma rengöringsmetoder och miljömärkta medel vid tak- och fasadtvätt. Använd inte kemikalier som kan förorena dagvatten.

  • Använd alltid munskydd vid slipning.
  • Vänta alltid någon vecka med att sova i ett nymålat rum.

Hem och städning

Det är i hemmet vi spenderar allra mest tid och med några medvetna val kan vi minimera de hälsorisker som vi utsätts för. I många fall leder det till att du som medborgare sparar pengar genom att undvika onödiga medel eller överdoseringar. Hållbart ska vara enkelt!

Tvätta energisnålt och dra ner på kemikalier

  • Tvätta lätt smutsad tvätt i 40°C, då minskar energianvändningen med 40 procent jämfört med att tvätta i 60°C. Det gäller inte handdukar, sängkläder och underkläder i bomull som bör tvättas i 60°C. Naturligtvis ska du följa tillverkarens tvättråd i kläderna!
  • Kör med fylld torktumlare. En torktumlare använder ungefär 4 kWh per torkning. Om du väljer att torktumla så ska du fylla den väl och utnyttja värmen maximalt till att torka dina kläder.
  • Lufttorka tvätten utomhus på sommaren. Det sparar energi och gör samtidigt att kläderna doftar gott.
  • Vädra kläderna istället för att tvätta om de inte är smutsiga. Många tvättar sina kläder oftare än nödvändigt, vilket skapar onödigt slitage på kläderna och belastar reningsverken.
  • Kävlinge kommun har mjukt vatten med en hårdhet på 4 °dH. Därför krävs det inte mer än den lägsta dosen tvättmedel och rengöringsmedel. Dosera rätt och spara pengar samtidigt som du sparar på våra reningsverk.
  • Använd miljömärkta tvättmedel märkta med Bra miljöval, Svanen eller EU Ecolabel och helst parfymfritt.
  • Skippa sköljmedlet. De lämnar kemikalierester i kläderna och förser reningsverken med onödiga kemikalier. Ett alternativ till sköljmedel är att blanda 2 dl ättikssprit med 3 dl vatten. Blanda och använd som vanligt.
  • Tvätta och vädra regelbundet textilier som gardiner, filtar, och gosedjur. Textilier samlar gärna smuts och damm som kan innehålla skadliga kemikalier.
  • Tvätta nya kläder och andra textiler innan du använder dem. Då tvättas eventuella kemikalierester ur.

Begränsa städskåpet och håll koll på dammet

Städning i hemmet behöver inte betyda en mängd olika rengöringsmedel för specifika ställen. Man kommer långt på miljömärkt såpa, diskmedel, en mikrofiberduk och vatten.

  • Undvik särskilt kemiska produkter som marknadsförs som antibakteriella. De kan innehålla miljöfarliga ämnen.
  • Undvik väldoft på burk i form av doftsprayer och toalettblock. Det är en onödig kemikaliebelastning på inomhusmiljön och i avloppen.
  • Undvik i möjligaste mån att spola ner damm i avloppet. Damm fångar upp ämnen och kemikalier ur luften som blir svårt för reningsverken att få bort. Släng i restavfall istället.
  • Dammsug innan du våttorkar. Då hamnar eventuella skadliga ämnen i dammsugarpåsen istället för i avloppet.
  • Ställ en papperskorg i badrummet så att du enkelt kan slänga saker som inte ska ned i avloppet. Toalettpapper är det enda icke-kroppsliga som hör hemma i toaletten.
  • Lämna medicinrester till apoteket. Hamnar de i avloppet skadar medicinerna vårt vatten.

Sopsortering

Sysav hanterar allt avfall i Kävlinge kommun. De hämtar både privata hushålls mat- och restavfall och ansvarar även sedan tidigare för återvinningscentralen i Kävlinge. Läs mer om det under

Tvätta energisnålt och dra ner på kemikalier

  • Tvätta lätt smutsad tvätt i 40°C, då minskar energianvändningen med 40 procent jämfört med att tvätta i 60°C. Det gäller inte handdukar, sängkläder och underkläder i bomull som bör tvättas i 60°C. Naturligtvis ska du följa tillverkarens tvättråd i kläderna!
  • Kör med fylld torktumlare. En torktumlare använder ungefär 4 kWh per torkning. Om du väljer att torktumla så ska du fylla den väl och utnyttja värmen maximalt till att torka dina kläder.
  • Lufttorka tvätten utomhus på sommaren. Det sparar energi och gör samtidigt att kläderna doftar gott.
  • Vädra kläderna istället för att tvätta om de inte är smutsiga. Många tvättar sina kläder oftare än nödvändigt, vilket skapar onödigt slitage på kläderna och belastar reningsverken.
  • Kävlinge kommun har mjukt vatten med en hårdhet på 4 °dH. Därför krävs det inte mer än den lägsta dosen tvättmedel och rengöringsmedel. Dosera rätt och spara pengar samtidigt som du sparar på våra reningsverk.
  • Använd miljömärkta tvättmedel märkta med Bra miljöval, Svanen eller EU Ecolabel och helst parfymfritt.
  • Skippa sköljmedlet. De lämnar kemikalierester i kläderna och förser reningsverken med onödiga kemikalier. Ett alternativ till sköljmedel är att blanda 2 dl ättikssprit med 3 dl vatten. Blanda och använd som vanligt.
  • Tvätta och vädra regelbundet textilier som gardiner, filtar, och gosedjur. Textilier samlar gärna smuts och damm som kan innehålla skadliga kemikalier.
  • Tvätta nya kläder och andra textiler innan du använder dem. Då tvättas eventuella kemikalierester ur.

Begränsa städskåpet och håll koll på dammet

Städning i hemmet behöver inte betyda en mängd olika rengöringsmedel för specifika ställen. Man kommer långt på miljömärkt såpa, diskmedel, en mikrofiberduk och vatten.

  • Undvik särskilt kemiska produkter som marknadsförs som antibakteriella. De kan innehålla miljöfarliga ämnen.
  • Undvik väldoft på burk i form av doftsprayer och toalettblock. Det är en onödig kemikaliebelastning på inomhusmiljön och i avloppen.
  • Undvik i möjligaste mån att spola ner damm i avloppet. Damm fångar upp ämnen och kemikalier ur luften som blir svårt för reningsverken att få bort. Släng i restavfall istället.
  • Dammsug innan du våttorkar. Då hamnar eventuella skadliga ämnen i dammsugarpåsen istället för i avloppet.
  • Ställ en papperskorg i badrummet så att du enkelt kan slänga saker som inte ska ned i avloppet. Toalettpapper är det enda icke-kroppsliga som hör hemma i toaletten.
  • Lämna medicinrester till apoteket. Hamnar de i avloppet skadar medicinerna vårt vatten.
Är du nöjd med innehållet på webbsidan?