Folkhälsa

Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Ett strategiskt folkhälsoarbete är viktigt både för individen och för att vi ska lyckas skapa ett socialt hållbart samhälle på sikt. Här kan du läsa om Kävlinge kommuns folkhälsoarbete.

Häst och ryttare Kävlinge kommun

Folkhälsoplan för ett hållbart samhälle

Syftet med Kävlinge kommuns folkhälsoplan är att gynna och förstärka utvecklingen av ett hållbart samhälle och en god folkhälsa i kommunen. Planen är vägledande för hur vi styr och prioriterar åtgärder i kommunen och gäller all kommunal verksamhet.

Folkhälsoplanen är indelad i fyra områden:

  • Barn och ungas uppväxtvillkor
  • Goda och jämlika levnadsförhållanden
  • Hälsosamma livsmiljöer
  • Arbete och försörjningsmöjligheter

Här kan du läsa mer om de olika områdena.

Barn och ungas uppväxtvillkor

Trygga och goda uppväxtvillkor är viktiga förutsättningar för en bra start i livet och en god hälsa för barn och unga.

Bland de viktigaste skyddsfaktorerna för barn och ungas uppväxtvillkor är trygga och stabila hemförhållanden samt fungerande skolmiljö och godkända skolresultat.

Utformning och upplevelse av närmiljö samt relationer till kamrater och individuella egenskaper är också viktiga faktorer som påverkar.

En tonårstjej som sitter i skolbänken

Vårt mål är att ha Sveriges bästa utbildning

Generellt har Kävlinge kommun goda skolresultat men skolorna ser utmaningar med exempelvis ”hemmasittare” och elever med normbrytande beteende vilket är fokus för fortsatt arbete.

VI arbetar aktivt med att följa upp och stödja de som går under det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) för att undvika att unga fastnar i ett utanförskap.

I Kävlinge kommun, liksom i övriga Skåne och Sverige upplever barn och unga en ökad psykisk ohälsa.

Ett aktivt arbete med att erbjuda stöd till vårdnadshavare pågår och kommer fortsatt utvecklas tillsammans med andra förebyggande insatser som syftar till att främja meningsfull fritid och bryta negativt normbrytande beteende.

Nyckelindikatorer

  • Andel som klarat samtliga kunskapskrav årskurs 6 och 9
  • Barn i hushåll med låg ekonomisk standard (uppdelad svensk/utländsk bakgrund)
  • Antal orosanmälningar barn och unga 0–20 år
  • Antal registrerade i kommunala aktivitetsansvaret (KAA)
  • Minst två besvär (psykiska och fysiska) – barn och unga
  • Problematisk skolfrånvaro

Goda och jämlika levnadsförhållanden

Två ungdomar som paddlar kanot

För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka människors handlingsutrymme och möjligheter till hälsosamma levnadsvanor och så långt som möjligt ta hänsyn till hur olika sociala grupper påverkas.

Hälsosamma levnadsvanor främjar en god hälsa. Exempel på saker som går att påverka är kost, motion och tillgång till hälsoskadliga produkter (exempelvis alkohol, tobak och narkotika).

Förutsättningar för goda levnadsvanor skapas genom stärkt hälsofrämjande och förebyggande arbete.

  • Kävlinge kommuns omsorg ska tillhöra de bästa i Sverige.
  • Mål om att Kävlinge kommuns invånare har en meningsfull och utvecklande fritid.

Kävlinge har generellt ett aktivt och rikt föreningsliv. Dock är det färre tjejer än killar som är aktiva. Kommunen arbetar med olika initiativ för att skapa förutsättningar för en meningsfull fritid där alla kan känna sig inkluderade.

Kvinnor uppger sig må sämre än män samt uppger även i högre grad ekonomisk stress.

Statistiken visar ett ökat risktagande bland framför allt yngre tjejer i högstadie- och gymnasieålder främst kopplat till alkohol- och narkotikabruk.

Användandet av hasch och narkotikaklassad medicin (som inte är ordinerat) ökat bland vuxna, framförallt män.

Nyckelindikatorer

  • Otillräcklig fysisk aktivitet vuxna och äldre
  • Andel barn och unga aktiva i en förening som fått lokalt aktivitetsstöd
  • Andel med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest - vuxna
  • Medellivslängd
  • Använt narkotika eller narkotikaklassad medicin - vuxna
  • Använt narkotika någonsin - barn och unga

Hälsosamma livsmiljöer

Lekplats vid Barsebäsksstrand

Hur samhället planerar, bygger och utvecklar livsmiljöer har betydelse för människans hälsa. Det kan handla om små eller stora förändringar i den fysiska miljön, till exempel bostadsområden, byggnader, parker och naturområden.

Det kan också handla om hur vi planerar och utvecklar den sociala miljön till exempel utbud och tillgång till skola, vård, omsorg, sociala mötesplatser och fritidsaktiviteter.

Begreppet livsmiljö innefattar de fysiska miljöer där vi bor, arbetar och tillbringar större delen av vår fritid.

Tillgång till en god och ekonomiskt överkomlig bostad i ett område som ger samhälleliga förutsättningar för social gemenskap bidrar till trygghet, tillit och en god och jämlik hälsa.

Att känna sig säker och trygg i sin boende- och närmiljö påverkar vår rörelsefrihet och hälsa.

  • Vision om att vara Skånes bästa boendekommun.
  • Vision om att erbjuda alla invånare en trygg, säker och hälsofrämjande miljö.

Kommunen har generellt stort utbud av grönområden vilket skapar förutsättningar till en aktiv livsstil. Det ses som prioriterat att arbeta med att dessa kan nyttjas och nås av alla.

Att kommunens miljöer upplevs trygga och tillgängliga ses som förutsättningar för kommunens målsättning om att erbjuda attraktiva boendemiljöer.

Kommunen har ett aktivt arbete med Agenda 2030 och har fortsatt höga ambitioner om att vara med och driva utvecklingen för en hållbar framtid.

Nyckelindikatorer

  • Invånare som kan rekommendera andra att flytta till kommunen
  • Rädsla för att gå ut ensam
  • Problemindex trygghetsmätning
  • Trångboddhet

Arbete och försörjningsmöjligheter

Att ha en meningsfull vardag med möjlighet till arbete och sysselsättning och ekonomisk trygghet, påverkar den egna hälsan och samhället i stort på ett positivt sätt. För de flesta är arbetet den primära källan till inkomster. Familjers ekonomiska standard har påverkan på barns uppväxtförhållanden.

För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka människors egna möjligheter till sysselsättning och därmed möjlighet till egen försörjning samt stödja dem vars resurser inte räcker till. ​

Två kvinnor som står vid en skärm

Vårt mål är att Kävlinge kommuns invånare med arbetsförmåga är självförsörjande

Kävlinge kommun har generellt goda ekonomiska förhållanden men det finns tecken på ojämlik och ojämställd inkomstfördelning.

Kommunen har ett starkt fokus på det lokala företagsklimatet som skapar förutsättningar för tillväxt och arbetstillfällen.

Kävlinge har låg arbetslöshet jämfört med Skåne och riket. Dock finns behov av fortsatt fokus på de utmaningar vi ser med att nå samtliga grupper i samhället med rätt insatser för att komma i arbete och minska biståndsberoende.

Nyckelindikatorer:

  • Andel arbetslösa
  • Långvarigt ekonomiskt bistånd
  • Medelinkomst
  • Förvärvsfrekvens
  • Ekonomisk stress

Samverkansgrupper

Rådet för trygghet och hälsa (RTH) och Strategiska Folkhälsogruppen (SFG) är kommunövergripande samverkansgrupper för frågor och projekt inom folkhälsa samt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

Inom samverkan har en ANDTS handlingsplan tagits fram som syftar till att förebygga tidig debut och skadligt bruk av alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar.

ANDTS står för alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar.

Är du nöjd med innehållet på webbsidan?